Karin Schulz, generalsekreterare för föreningen Mind, anser att det går att bygga bort en del av suicidriskerna i samhället.
Händelsen på UKK är inte färdigutredd, men har gett upphov till en diskussion om både säkerhet och suicidrisk. Karin Schulz är generalsekreterare för föreningen Mind, som bland annat sprider kunskap om och stödjer människor som har tankar på självmord.
Hon vill se högre krav på att offentliga miljöer försvårar för människor att ta sitt liv. Hon tycker också att det borde finnas krav på att man gör en bedömning av risken för självmord vid planeringen av nya byggnationer.
Spelar fysisk miljö någon roll för att förhindra självmord?
– Ja, det finns forskning på till exempel spårnära suicid. Där ser man att ett högre staket runt järnvägsspår kan ha stor effekt eftersom självmord ofta är en impulsiv handling. Allt som försvårar har egentligen effekt.
Karin Schulz ger exempel på hur man även bygger broräcken för att göra det svårare att hoppa. Och hon tycker att risken för självmord bör beaktas vid alla typer av hög höjd.
Hon betonar att många självmord faktiskt går att hindra. Detta eftersom den som är på väg att ta sitt liv ofta tvekar.
– Man orkar inte leva men man vill kanske egentligen inte dö. Alla hinder på vägen som gör att man hinner tänka är bra. Det är viktigt att offentliga miljöer inte inbjuder till eller underlättar för någon att ta sitt liv.
Kan man säga att det går att "bygga bort" viss självmordsrisk?
– Ja, det kan man. Det finns krav på att göra offentliga miljöer säkra för barn, så att de till exempel inte kan klättra över saker. Men det ska ju inte vuxna kunna göra heller, säger Karin Schulz.
Dagen efter tragedin på UKK, då två personer dog, tände människor ljus och lade blommor utanför entrén.
Det sker flera samhällsinsatser för att minska antalet självmord. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har till exempel framställt en vägledning för att förebygga självmord i fysiska miljöer. Med detta vill de "inspirera kommuner att i större utsträckning beakta suicid" i planering och byggande av nya miljöer.
Claes Larsson, som är Uppsala kommuns stadsarkitekt, säger att de riktlinjer som i nuläget finns för byggnation många gånger handlar om barns säkerhet. Tyvärr kan man inte bygga ett hundraprocentigt skydd mot självmord, konstaterar han.
– Däremot kan man göra miljöer säkrare. Men det kan ju innebära att man får ge avkall på vissa saker.
Du menar att estetik och säkerhet tenderar att krocka?
– Ja, men som skicklig arkitekt får man jobba med det och hitta vägar. Man kanske kan låta en konstnär smycka ett räcke eller ersätta med en glasvägg för att få den utsikt man vill ha.
Tyvärr kan man inte bygga ett hundraprocentigt skydd mot självmord, konstaterar Claes Larsson, Uppsala kommuns stadsarkitekt.
Men till vilken gräns kan man anpassa offentligheten efter suicidrisker? Anna-Lena Elfving, arkitekt på White arkitekters Uppsalakontor, säger att det förstås är svårt att bygga ett samhälle som helt eliminerar risker för självmord. Hon jobbar mest med bostadsrätter och ger ett exempel:
– Det måste ju gå att öppna fönstret även i en lägenhet på sjunde våningen.
– Det är klart det finns en gräns, det går inte att förebygga överallt, säger även Karin Schulz. Men platser där det finns snabba fordon och höga höjder är viktigast.
Om man ser någon som försöker ta sitt liv är det enligt Karin Schulz viktigt att visa civilkurage och försöka avbryta till varje pris.
– Rusa fram och stoppa personen, säg att "du är värdefull" och att livet är värdefullt. Det finns studier som visar att de allra flesta som försökt ta sitt liv men överlevt, ångrar försöket. Och 90 procent av de som gjort allvarliga självmordsförsök gör inte om det. Det kan vara bra att känna till.