Erik Salaneck, infektionsläkare på Akademiska sjukhuset, och en doktorand menar att universitetets agerande är "oerhört obehagligt".
Just nu utreds två covidstudier från Uppsala universitet av åklagare. Orsaken är att Överklagandenämnden för etikprövning slagit fast att etiska tillstånd saknats.
I våras kunde UNT i en rad artiklar ge en unik inblick i spelet bakom den ena av de polisanmälda covidstudierna. Bakgrunden var den anmälan av docent Erik Salaneck och en doktorand som kom på rektors bord hösten 2020.
Förutom att larma om att etiska tillstånd kunde saknas hävdade forskarna att de i sina försök att få korten på bordet kring studien motarbetats, tystats och uppmanats att ljuga för att dölja sanningen. Den de pekade ut som ansvarig var professor Åke Lundkvist, som å sin sida i senare utredningar och i UNT helt motsatt sig den bilden.
Rektors beslut blev att skicka uppgifterna om saknade etiska tillstånd till Överklagandenämnden för etikprövning, som alltså efter utredning anmälde ärendet till åklagare.
Men den del av anmälan som rör misstänkta avvikelser från god forskningssed lämnades därhän. I dåvarande rektor Eva Åkessons beslut hänvisas till formuleringar i lagtexten kring ansvar för god forskningssed (se faktaruta).
Men i ett brev till nye rektorn Anders Hagfeldt riktar nu Erik Salaneck och doktoranden hård kritik mot Uppsala universitet. Sättet deras anmälan om missförhållanden hanterats på är inte acceptabelt, menar de och skriver att de upplever att universitetets agerande är "oerhört obehagligt".
UNT har publicerat flera artiklar om en av de polisanmälda covidstudierna.
För att förtroendet för medicinsk forskning ska vara intakt och för att folk ska våga anmäla misstänkta oegentligheter inom universitetet, måste rektor starta en "adekvat och rättssäker" utredning av hela historien, skriver de.
En som ser fog för kritiken är Gert Helgesson, professor i medicinsk etik vid Karolinska institutet och med i den etikgrupp för frågor om covidforskning som Karolinska institutet tillsatt.
Turerna i Uppsala är ett tecken på en oroande svaghet i systemet för utredningar av forskningsfusk eller avvikelse från god forskningssed, menar Gert Helgesson.
– Just det här har man fruktat med det nya systemet. Det är faktiskt lite av värsta tänkbara scenario, att universiteten bryr sig om den del av en anmälan som kvalificerar sig för att skickas vidare till ansvarig myndighet, medan det som hamnar under strecket lämnas oåtgärdat.
Som Gert Helgesson ser det borde det inte vara något problem för universitetet att utreda anmälan förutom det som prövas av myndigheten.
– En pågående utredning i en annan del av ärendet ska inte vara ett hinder. Universitetet har ju ändå menat att det går att separera innehållet i anmälan på det sättet.
Han ser en generell risk att universiteten i ett sådant här läge slår vakt om det mest värdefulla man har: de namnkunnigaste forskarna.
– Det finns en risk i sådana här konflikter att man utan att man tänker närmare på det ställer sig på de starkas, de mest högprofilerade forskarnas, sida, för att de är mest värdefulla för universitetet, säger han.
När det gäller oron för att visselblåsare inte ska våga anmäla missförhållanden är det ett känt faktum att den som slår larm riskerar att hamna i knipa, menar Gert Helgesson. Det visade inte minst Macchiariniaffären på just Karolinska institutet.
– Universitetsvärlden behöver fundera på hur man skyddar visselblåsarna, säger han.
UNT har sökt rektor som inte gått att nå.