Observatören i Baggå
Det säger Gunnar Jacobsson, 82, pensionerad professor i slaviska språk. Innan han som 25-åring sändes till Baggå för att ersätta den tidigare ägerassistenten hade han avkrävts tysthetslöfte för all framtid om sitt uppdrag där. Det löftet känner han sig nu frigjord från eftersom Säpo röjt hans identitet.
Han fick inget veta på förhand om Norgeplanen.
I dag säger han:
- Det är möjligt att sovjetiska legationen helt enkelt ville bli kvitt soldaterna.
- Det var ju för övrigt det öde som mötte många av dem när de hemsänts till Sovjet. De betraktades som förrädare och skickades att stupa i främsta frontlinjen.
Förödande
Om operationen genomförts hade den kunnat få förödande konsekvenser. Tyskarna hade starka trupper i Norge och sjöstridskrafter i Östersjön.
Kontakter mellan ryssarna i Baggå, norska flyktingar i trakten och svenska kommunister etablerades redan sommaren 1942.
I de handlingar UNT tagit del av framgår att i juli det året arbetade ett 50-tal norrmän vid sågverket i Skinnskatteberg. Kontakten mellan ryssarna och dessa norrmän var "ganska livliga".
En söndag i juli ville lokala kommunistiska organisationer ordna en fest för norrmännen dit också en del av ryssarna inbjudits. I programmet ingick bland annat Röda flottans sång. Tillställningen förbjöds emellertid av landsfiskalen, vilket livligt beklagades av ryssarna.
Gunnar Jacobsson knöts 1939 som värnpliktig till försvarsstabens kryptoavdelning (sedermera Försvarets radioanstalt, FRA) där utländska militära texter forcerades och översattes. FRA knäckte tidigt både den ryska och den tyska kryptokoden.
- Eftersom jag kunde ryska arbetade jag huvudsakligen med att forcera krypterade sovjetiska meddelanden.
"Ingen klar bild "
Vi sitter i vardagsrummet i Gunnar Jacobssons bostad i Göteborg. Några av rapporterna som han skrev för 58 år sedan till sin kontaktman ter sig nu delvis främmande och underliga, tycker han.
- Försvarsstaben hade ingen klar bild av situationen i lägret. När jag på plats kunde väga informationen nyanserades inställningen. Det var nog min väsentligaste insats.
Han hade goda relationer med internerna.
- Jag blev snabbt god vän med flera av dem. Det var inte svårt. De flesta var hyggliga människor. Många var i min egen ålder och liksom jag universitetsutbildade.
Lägerledningen, deras medlöpare och legationens företrädare var brutalare och ville bestämma allt.
- Men de kunde vara mycket ämabla också. Ibland, innan legationens folk skulle fara tillbaka till Stockholm, bjöd de på ett glas vodka.
Även den svenske lägerchefen kunde vara brutal. De intagna tyckte inte om honom.
Svenska övergrepp
- Inte jag heller, säger Gunnar Jacobsson och berättar om ett övergrepp:
De intagna arbetade i skogen. Lönen fick de på lägerchefens kontor. De längst bak i kön fick vänta en god stund på sina pengar.
- Vid ett tillfälle klagade särskilt en av ryssarna på att det gick för långsamt. I vredesmod tvingade lägerchefen in ryssen på enskilt rum och piskade honom.
Enligt lägerchefens utsago skulle "ryssjäveln" ha fallit på knä som en livegen.
Letade vapengömma
Svenske lägerchefen misstänkte under våren 1943 att sovjetiska legationen lagt upp vapen- och ammunitionsförråd i skogarna vid Baggå. De anlände sällan samma väg tillbaka till förläggningen vilket kunde tyda på att vapen, ammunition och förnödenheter gömdes utmed vägen.
- Han kände naturligtvis inte till mitt hemliga uppdrag. Jag försökte ta reda på om det låg något i de där misstankarna.
Gunnar Jacobsson upptäckte egendomliga mönster av grenar på marken i närheten av herrgården.
- De verkade leda någonstans. Men jag kom till den uppfattningen att markeringarna nog bara hade med de intagnas idrottslekar att göra. Snitslade banor i skogen helt enkelt.
"Hellre likvidering"
Ett stort bekymmer för sovjetiska legationen var att det hela tiden fanns enskilda och små grupper bland de intagna som ville avsäga sig sitt sovjetiska medborgarskap.
- Jag är tveksam till allvaret i partisanplanerna. Men jag kan tänka mig att legationen vid den här tiden resonerade som så att hellre skicka dem allihop till Norge för likvidering än att låta allt fler av dem hoppa av i Sverige och deras propaganda bli avslöjad som lögnaktig.
Speciellt ukrainare ville hoppa av. Gunnar Jacobsson informerade diskret ett flertal av soldaterna om deras möjligheter att få stanna i Sverige.
- De otrogna misshandlades flera gånger och räddades från lägret av svenska myndigheter. Då de reste därifrån ordnade den sovjetiska lägerledningen med visselkonserter och burop.
Så jobbar vi med nyheter