ÖB: Inga planer på fast flyg på Ärna

En långsiktig och fast planering. Det är vad överbefälhavaren Micael Bydén önskar efter de senaste sju årens svängningar i inställning till värnplikt, militärflyg vid Ärna och försvarets inriktning.

Överbefälhavare Micael Bydén gjorde förbandsbesök på Uppsala garnison och svarade på frågor om bland annat Mali, fast stridsflyg på Ärna och snabbt ändrade försvarsbeslut.

Överbefälhavare Micael Bydén gjorde förbandsbesök på Uppsala garnison och svarade på frågor om bland annat Mali, fast stridsflyg på Ärna och snabbt ändrade försvarsbeslut.

Foto: Charlotte Winberg

Uppsala2017-05-06 10:00

Micael Bydén var i Uppsala på torsdagen för ett av de förbandsbesök som ingår i ÖB:s normala verksamhet. Information till och samtal med befäl, rekryter och annan personal vid såväl Luftstridsskolan som Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (UndSäk) ingick, samt en ceremoni där UndSäk:s chef Mats Johansson fick motta förbandets fana av ÖB.

Efter att ha levt under hot om nedläggning blev det 2010 klart att Ärna skulle förbli en militär flygplats om än inte med fast stationerat stridsflyg. Sedan dess har infrastruktur och teknik rustats upp för att i ökande utsträckning ta emot transport- och stridsflyg. Efter en omorganisation har Ärna också en flottilj som sköter flygplatsen.

Kommer Ärna att bli en flottilj med fast stationerade flygdivisioner också?

– I dag finns ingen plan på att permanent placera flygande förband vid Ärna. Men krigsförband finns här redan, stridsledningen för flyget och 16:e flottiljen som sköter flygplatsen. Om försvaret ska växa till numerär och organisation är något som den pågående försvarsberedningen har att ta ställning till.

2009 beslutade riksdagen att värnplikten skulle vila i fredstid, ett beslut som trädde i kraft 2010, med rekrytering av frivilliga först till GMU, grundläggande militär utbildning, och från 2016 GU, en förlängd grundläggande utbildning. 2017 återinfördes värnplikten.

Är det problematiskt att vara ÖB när det är så här snabba förändringar av övergripande beslut?

– För alla som har ett ansvar som ÖB är det bättre med en långsiktig och trygg plan där man inte kastas mellan tvära beslut i olika riktningar på kort sikt. Men det är lätt att säga i dag att tidigare beslut inte var långsiktiga. De beslut som nu fattats är helt logiska, men i framtiden önskar jag en mer stabil grund för hela totalförsvaret.

Uppdraget som försvaret nu har är att utbilda 4 000 soldater och sjömän årligen, frivilliga eller under plikt. De fördelas på olika förband enligt kvoter, kvoten för Ledningsregementet i Enköping var cirka 500 soldater. De har resurser att ta emot 330 andra halvåret 2018.

Vad händer med resterande 170 som inte kunde tas emot på Ledningsregementet?

– Du kan säkert hitta fler förband som kan ta emot färre än kvoten, men det finns också de som kan ta emot fler. Vi har sagt att med dagens resurser klarar vi 4 000 per år totalt. Om det skulle bli krav på fler så behöver försvaret mer personal, och en utökning eller ombyggnad av vår infrastruktur.

Den största insats utomlands som svenska försvaret deltar i nu är Minusma, FN-uppdraget i Mali där 250 svenska militärer med inriktade på underrättelseinsamling deltar. Telekrig är ett förband som ingår, och enligt uppgift är en tredjedel av förbandet i Mali, resterande förbereder sig för att lösa av dem eller är hemma för återhämtning.

Vad innebär det för det svenska försvaret där telekrigsförbandet väl är en viktig del?

– Vilka telekrigsresurser Sverige har ska jag inte svara på, men vi har hela tiden en dialog med regeringen om vad vi kan bidra med i internationella insatser, och under hur lång tid.

Kan FN-operationen Minusma där många länder ingår med stora trupper som inte har de resurser som Sveriges högteknologiska och Nato-anpassade förband har, tillgodogöra sig underrättelser från svenskarna?

– FN är inne i en period där man bygger ett nytt sätt att jobba med inriktning på underrättelser. Till den utvecklingen bidrar vi, och då kan FN bli bättre.

Minusma Överbefälhavaren

Minusma, en FN-ledd stabiliseringsinsats i Mali, inrättades efter beslut i FN:s säkerhetsråd i april 2013.

Samma år anlände svenska stabsofficerare till Mali. I december 2014 kom svensk personal i underrättelseförbandet Mali 01 till förläggningen Camp Nobel utanför Timbuktu.

Tillsammans med motsvarande nederländska förband är svenskarna en del av det multinationella och fristående underrrättelseförbandet Asifu (All Sources Informations Fusion Unit).

Sverige bidrar med 250 personer till ett ISR (Intelligence, Surveillance and Reconnaissance) Task Force, verksamt i huvudsak i Minusmas sektor väst. Den nuvarande insatsen kallas Mali 05.

Källa: forsvarsmakten.se

ÖB är chef för Försvarsmakten och ska leda verksamheten utifrån uppgifter och ekonomi som bestäms av regering och riksdag.

ÖB har övergripande ansvar för all verksamhet i försvaret och beslutar om allt från skarpa insatser till upphandling av materiel och utbildningav rekryter.

Försvarsmaktsledningen, FML, med uppgift att stödja ÖB, består av chefer för till exempel insatser, ekonomi, juridik och personalfrågor.

Sveriges första ÖB, Olof Thörnell, tillträdde 1939, tidigare var försvaret direkt underställt regeringen.

Nuvarande ÖB Micael Bydén efterträdde Sverker Göransson 1 oktober 2015.

Källa: forsvarsmakten.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!