Nyupptäckt ring runt Saturnus måne
För första gången någonsin har ett ringsystem upptäckts också kring en måne i vårt solsystem. I likhet med sin moderplanet omges Saturnus näst största måne Rhea av en slags gloria av fasta partiklar.
Jan-Erik Wahlund
Foto:
- En spännande och överraskande upptäckt, men förmodligen är detta inte ett unikt fenomen. Det finns tecken på att ringar kan finnas runt fler månar än Rhea, säger docent Jan-Erik Wahlund vid Institutet för rymdfysik i Uppsala.
Det är mätningar gjorda med flera instrument ombord på rymdfarkosten Cassini som lett till upptäckten av ett litet ringsystem också kring Rhea.
När Cassini nyligen passerade Rhea visade mätningarna att mängden energirika elektroner i Saturnus magnetfält i den tunna atmosfären i närheten av månens ekvatorialplan var mycket mindre än väntat.
- Det väckte hypotesen att det måste finnas som en skiva av stoft och litet större fasta klumpar i närheten som drog till sig och absorberade elektroner. Ytterligare en rad mätningar, bland annat med den här i Uppsala byggda Langmuirsonden, bekräftar att så måste vara fallet, säger Jan-Erik Wahlund.
Langmuirsonden är en slags väderstation med vars hjälp det är möjligt att registrera uppgifter om den elektriskt laddade gasen i atmosfären kring Saturnus och dess månar, bland annat dess temperatur, täthet och hur snabbt den rör sig.
Under århundraden har människor fascinerats av Saturnus i teleskop synliga ringar. Ringen kring Rhea däremot kan inte ses med hjälp av några optiska instrument från jorden eller ens från Cassini.
- Stoftpartiklarna, som förmodligen mest består av is som ryckts loss från månens yta när den träffats av större objekt, är som högst några decimeter stora. De är för små för att kunna reflektera tillräckligt med ljus. Ringen skulle inte ha kunnat upptäckas utan mätningar gjorda på plats i närheten av Rhea, säger Jan-Erik Wahlund.
För rymdfysiker som honom är upptäckten av ringen runt Rhea mycket mer än ett spännande kuriosum.
- De uppgifter om fysiken bakom den och en rad andra fenomen som vi nu kan studera på plats kring Saturnus ger kunskaper om de processer som ligger bakom uppkomsten av planeter och himlakroppar överhuvud taget, säger Jan-Erik Wahlund.
Rymdfarkosten Cassini nådde in i Saturnus magnetfält i slutet av 2004. Det tog den sju år att tillryggalägga den 80 ljusminuter långa vägen dit. Under sin omloppsbana kring jätteplaneten kommer Cassini att fortsätta skicka information till jorden under ytterligare två år.
Åke Spross
Så jobbar vi med nyheter