Den nya studien, i vilken Uppsalaforskare varit inblandade, väcker frågan: kan protein från sjuka kor orsaka alzheimer hos människor?
Det visar forskare vid Uppsala universitet, SLU, Karolinska institutet och en forskargrupp i Italien i en studie som publiceras i vetenskapstidskriften Scientific Reports.
– Våra fynd reser frågan om kött och inälvsmat från kor med så kallad AA-amyloidos kan starta en sjukdomsprocess som leder till Alzheimers sjukdom. Fördjupade studier behövs för att ta reda på om så verkligen är fallet, säger professor emeritus Per Westermark vid Uppsala universitet.
Amyloid uppstår när proteiner inte bryts ner på normalt sätt i kroppen utan i stället klumpar ihop sig. Minst ett 30-tal proteiner kan bete sig på detta sätt, däribland det så kallade AA-protein som kan bilda amyloid i olika organ hos människor, andra däggdjur och fåglar.
Den nya studien drogs igång efter en rapport om att AA-amyloidos upptäckts hos nötboskap i Japan. För att ta reda på om sjukdomen också finns i Europa undersökte forskarna vävnadsprover från nötkreatur, alla äldre än fyra år, från ett svenskt och ett italienskt slakteri.
Svaret på deras fråga blev ja. En av 97 svenska kor och 15 av 99 italienska kor hade AA-amyloid i prover från njurarna och några även i muskelvävnad. De flesta av djuren med AA-amyloidos hade klassats som friska i samband med slakten och gått vidare till att bli människoföda.
Sedan tidigare är det känt att AA-amyloid från ett djur via födan kan ”smitta” andra djur så att också det börjar bilda AA-amyloid, men det finns inga kända exempel på att detta förekommit hos människor.
– Eftersom principen visats hos flera däggdjurs- och fågelarter bör det teoretiskt kunna ske också hos oss, även om risken i så fall säkert är liten, säger Per Westermark.
Som potentiellt mer allvarligt betraktar han ett annat fynd från den nya studien, som visar att en tillsats av en ytterst liten mängd AA-amyloid från kor kan få ett helt annat protein, A-beta, att också det börja klumpa ihop sig och bilda amyloid. Abeta är det protein som bygger upp de så kallade placken i hjärnan hos personer med Alzheimers sjukdom.
– Man kan säga att AA-amyloid fungerade som en sorts frö som fick även den för alzheimer typiska amyloiden att börja växa. Det finns exempel på att en typ av amyloid kan få en annan att börja växa, men vi är först att visa att även Abeta-proteinet kan påverkas på detta sätt, säger Per Westermark.
De rödfärgade partierna i denna mikroskopiska bild från ett vävnadsprov visar inlagringar av så kallad AA-amyloid i njuren hos en av korna i studien.
Samtidigt påpekar han att det än så länge rör sig om laboratorieförsök. Det är långt ifrån självklart att det som händer i ett provrör också inträffar i en levande organism.
– Mycket mer forskning behövs innan vi vet om AA-amyloid i nötkött innebär en verklig hälsorisk. Närmast ska vi själva i en djurmodell studera om en minimal mängd AA-amyloid i födan leder till att det bildas ABeta-amyloid i hjärnan, säger Per Westermark.
Har de nya fynden påverkat dina egna matvanor?
– Nej, men när det för 20 år sedan visade sig att människor som ätit kött från sjuka djur hade drabbats av en variant av galna kosjukan slutade jag att äta nötkött. En erfarenhet från galna kosjuke-krisen är att risken för att smittas av förorenat kött var betydligt lägre än vad man från början trott. Om framtida forskning visar att AA-amyloid från nöt verkligen är en riskfaktor för Alzheimer finns ändå skäl att tro att risken är mycket liten.