Nyttig mat minskar inte sjukdomsrisk
Det går att med aktiva insatser få medelålders och äldre kvinnor att äta mindre fett och mer av frukt och grönsaker. Men det är tveksamt om kostomläggningen sänker risken för att insjukna i bröstcancer, tarmcancer eller hjärtkärlsjukdom.
Studien omfattar nära 50 000 kvinnor i åldrarna 50 år till 79 år, som med slumpens hjälp fördelades på en försöksgrupp och en kontrollgrupp.
I försöksgruppen fick kvinnorna vid regelbundna gruppträffar råd för att dra ner på fettet i maten och i stället äta mer av sammansatta kolhydrater i form av frukt, grönt och fullkornsprodukter.
Den intensiva kostrådgivningen hade effekt, låt vara inte fullt så stor som forskarna hoppats. Jämfört med kontrollgruppen sänkte kvinnorna i försöksgruppen sitt fettintag med drygt åtta procentenheter och åt frukt och grönt en gång mer per dag.
Onda kolesterolet
Kostomläggningen gav också små men påtagliga sänkningar av det så kallade onda kolesterolet och av blodtrycket.
Under de drygt åtta år som kvinnorna i genomsnitt följts sågs däremot inga påtagliga skillnader mellan dem i försöks- och dem i kontrollgruppen i risken att insjukna i bröstcancer, tarmcancer, hjärtinfarkt eller stroke.
Det fanns dock en klar tendens till färre fall av bröstcancer och hjärtkärlsjuklighet i försöksgruppen, i synnerhet bland de kvinnor som var mest framgångsrika när det gällde att dra ner på fettet och öka intaget av frukt och grönt.
Den amerikanska undersökningen är den största kontrollerade studie som gjorts kring kring möjligheterna att med kostens hjälp förebygga cancer och hjärtkärlsjukdomar.
Den kommer dock inte att få någon omedelbar betydelse för dagens kostrekommendationer, som i både USA och Sverige innefattar råden att dra ner på fettet och äta mer av frukt, grönt och fullkornsprodukter.
Noggrannare analyser
— Resultaten måste analyseras närmare innan vi kan uttala oss mer bestämt. Men det är väl värt att redan nu notera att försöksgruppen inte på en enda punkt klarade sig sämre än kontrollgruppen, säger professor Åke Bruce vid Livsmedelsverket i Uppsala.
Han tycker att det är uppmuntrande att det trots allt fanns tendenser, om än inte statistiskt säkra, till minskade sjukdomsrisker i försöksgruppen.
— En förklaring till att de uppmätta effekterna inte var större kan bero på att det är litet väl sent i livet att lägga om kosten först efter klimakteriet. En del studier kring bröstcancer under senare år till exempel talar för att vanor tidigare i livet har större betydelse för risken att insjukna, säger han.
Så jobbar vi med nyheter