På kirurgavdelningen har flera incidenter på grund av överbeläggning rapporterats som avvikelser under sommaren, berättar specialistsjuksköterskan Lili Lindner.
Patienter i korridorer och dagrum, utan larm, toalett, syrgas eller möjlighet till ett privat utrymme och avskildhet. Så ser vardagen ut på specialistsjuksköterskan Lili Lindners klinik på Akademiska sjukhuset, avdelningen för kirurgi.
– Det här är inte värdigt eller etiskt försvarbart och det är inte patientsäkert. Jag har arbetat i nio år här och har aldrig varit med om att det varit så här illa, säger Lili Lindner.
Särskilt ansträngd blev situationen efter att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, gjorde tillsyn på akutmottagningen i mitten av juli. Efter det beslutade sjukhusledningen att slussa ut patienter i högre grad ut på sjukhuset, för att avlasta akutmottagningen och minska på väntetiderna där. Rimligt, förvisso, men problemet är att beredskapen inte fanns ute på avdelningarna, menar Lili Lindner.
– Man undrar om det gjordes någon säkerhetsanalys av situationen alls innan det beslutet togs. Det här handlar om patienter med komplext och stort vårdbehov, det är ju de som inte skickas hem, och de är inte i skick att ligga på en korridorsplats där vi inte har möjlighet att övervaka dem, säger Lili Lindner.
Hon har informerat sina chefer om att hon vill gå ut och berätta om situationen och fått deras stöd för det. Hon har också vänt sig till IVO som alltså redan har en pågående tillsyn av Akademiska.
I sitt meddelande till IVO beskriver hon flera händelser som personalen nu rapporterat som avvikelser. Det handlar om fallincidenter, misstänkt covid-19 hos patienter med korridorsplats och en patient i en korridor som helt enkelt glömdes bort i överlämningen till nästa arbetslag.
Avvikelserna är ännu inte utredda, men till IVO skiver Lili Lindner: "vi anser att patientsäkerheten hos oss för tillfället är extremt hotad".
Situationen har varit ansträngd hela sommaren med belastningstoppar som har varit kraftigare än vanligt, men situationen har stabiliserats påtagligt senaste veckan. Det skriver sjukhusledningen i en färsk lägesbeskrivning. UNT har läst dokumentet.
Antalet vårdplatser har varit färre än tidigare somrar. Samtidigt har trycket till akuten varit högre än åtminstone 2020 vilket lett till långa väntetider där. Det har föranlett en rad åtgärder för att minska belastningen på akutmottagningen.
Enligt lägesbeskrivningen har sjukhuset nu kontakt varje vecka med IVO och med skyddsombuden på sjukhuset. Uppföljningar av vårdplatsläge och söktryck görs dagligen och tätare möten hålls mellan verksamhetscheferna för ökad styrning.
IVO har redan tidigare sagt att vården vid akutmottagningen är inte är patientsäker. Nu görs ny tillsyn efter sommarens ansträngda läge..
Men det har varit tufft att upprätthålla en god omvårdnad både på akuten och vårdavdelningarna, konstaterar ledningen. Än har dock inga vårdskador konstaterats som tecken på bristande patientsäkerhet. Men här kan det finnas ett mörkertal eftersom många avvikelser är under utredning. Frågan ska därför följas upp av verksamhetschefer och chefsläkare.
Lili Lindner varnar för att se sommarens ansträngda läge för en tillfällighet på grund av extraordinära omständigheter efter all covidvård.
– Uppsala växer och trycket på oss ökar, men sjukhuset är inte anpassat efter det. Det här kommer att fortsätta om inget görs. Och akutsystemet kan ju inte fallera bara för att det är semestertider, då har vi ett grundläggande problem någonstans, säger hon.
UNT har rapporterat flera gånger i sommar om krisläge i vården. Exempelvis efterlyste nyligen Uppsalaläkaren Daniel Molin i ett uppmärksammat inlägg i sociala medier ett nationellt politiskt engagemang för att bli kvitt den återkommande vårdplatsbristen.
Ansvarig för vårdfrågorna i regeringen är socialminister Lena Hallengren (S). I en mejlkommentar till UNT skriver hon: ”Bemanning och vårdplatser är ett regionalt ansvar. Regeringen har stöttat kommuner och regionerna med miljardtillskott under pandemin. Långsiktigt stärker regeringen arbetet med tillgången på rätt personal: Fler utbildningsplatser på specialistsjuksköterskeutbildning, 500 miljoner för att fler sjuksköterskor ska få specialistutbilda sig med lön."
Ansvarig minister Lena Hallengren betonar att vården är en regional fråga.
I sin lägesrapport skriver sjukhusledningen också något om hur de ser på roten till problemen: "Grundproblematiken är den viktigaste faktorn att arbeta med, bristen på omvårdnadspersonal som leder till för få vårdplatser. Att komma till rätta med vårdplatsbristen är en av sjukhusets viktigaste frågor", skriver de.