Caroline Sedin, enhetschef för antagning och placering inom Uppsala kommuns utbildningsförvaltning, uppmanar vårdnadshavare att söka så många skolor som möjligt.
– Vi valde att ta bort listorna för att vi fick synpunkter från flera vårdnadshavare att det blev vilseledande, säger Caroline Sedin, enhetschef för antagning och placering inom Uppsala kommuns utbildningsförvaltning.
Listorna som kommunen hade inför förra årets skolval visade hur många lediga platser varje skola hade på ett ungefär. De visade olika spann där man kunde se om det fanns mer eller mindre än fem, tio eller tjugo platser på en skola. Vårdnadshavarna fick sedan välja max tre skolor och rangordna dessa val.
Inför årets skolval är listorna borta, och det finns ingen information om hur många platser det finns i årskurserna. Dock har vårdnadshavarna rätt att söka hur många skolor de vill i stället.
– Vårdnadshavare kunde till exempel se att det fanns mer än 20 platser på en skola, och ansökte om plats på den i tro om en garanterad placering, men så kanske man ändå inte fick en plats för att det var fler än 20 som sökte, säger Caroline Sedin.
Vidare menar Caroline Sedin att vårdnadshavare i och med detta inte sökte skolor som låg närmare på grund av att det såg ut som att de hade för få platser. Detta gjorde att de kunde gå miste om en skolplats närmare hemmet.
Kan det inte bli mer ovisst att inte ha listor, men många val?
– Det kan det bli oavsett om de skulle söka tre skolor eller om de skulle söka hur många skolor som helst, säger Caroline Sedin.
Erik Ojala, chef för kommunala grundskolan, menar att en skola kan ha tänkt ta in ett visst antal elever, men det kan förändras beroende på hur många som söker.
– Till exempel om man går ut och säger att en skola har jättemycket platser och sedan är det bara ett par elever som söker, då kanske det inte är motiverat att öppna en klass där, utan man ser att man kan ge andra erbjudanden i stället, säger Erik Ojala.
Erik Ojala, chef för kommunala grundskolan i Uppsala kommun, uppger att skolvalsprocessen avgör utgången för om en skola ska in tänkt antal elever eller inte.
I Uppsala kommun har vissa skolor klasser upp till årskurs fem eller sex, och vissa skolor har sedan högstadium från årskurs sex eller sju. Ett exempel på en skola som har högstadium mellan årskurs sex och nio är Valsätraskolan.
Där behöver föräldrarna veta i vilka årskurser det finns plats för att de ska kunna göra ett medvetet val. Vissa år har skolan tagit in nya paralleller till årskurs sex, andra år till årskurs sju. Den som går i en skola som har upp till årskurs sex, måste alltså redan i årskurs fem veta om det är i årskurs sex eller sju det finns platser på skolan. Denna information ges dock inte ut till vårdnadshavarna.
Hur ska vårdnadshavarna göra medvetna val när de inte vet om de ska söka till en tidigare årskurs eller inte?
– Ett skolval gör man när nästkommande årskurs inte finns på den skola man går på. Om en familj vill göra ett byte innan är det upp till familjen. Det är viktigt att förstå att man då söker på de ströplatser som finns, säger Caroline Sedin.
Med andra ord måste man som vårdnadshavare själv söka upp information om platser i en årskurs. Detta görs genom att ta kontakt med kommunens antagningsenhet. Information om byte och bytesperioder året runt finns på uppsala.se.
Den 31 januari är sista dagen för att skicka in sin ansökan i årets skolval.
– Vi uppmanar vårdnadshavare att söka så många skolor som möjligt, säger Caroline Sedin.