Nytt system för tillsyn av mat

Livsmedelsverket har nu bestämt hur kontrollen av livsmedelsföretag ska tillämpas efter 1 januari. Då införs de nya EG-förordningarna om hygien och kontroll av livsmedel.
Samtliga av landets livsmedelsföretag och offentliga inrättningar som jobbar med mat delas in i fyra riskklasser. Riskvärderingen bygger dels på en riskmodul och dels på en erfarenhetsmodul. Beroende på olika faktorer ges olika poäng. Ju större risk desto högre risk.
Arbetet med att klassificera anläggningarna görs av Livsmedelsverket och kommunerna.

Tydlig differentiering
I dagsläget finns ett allmänt råd från Livsmedelsverket att kommunerna bör inspektera varje storkök eller annan livsmedelsföretag minst en gång om året. Med det nya systemet blir det en tydlig differentiering.
Anläggningar i riskklass 1 kommer att få betydligt mer tillsyn än företag i riskklass 4. Företagen kan också själva påverka antalet inspektioner. De som sköter sig och följer upp påpekanden får bonuspoäng för detta. Företag som inte åtgärdar brister får däremot räkna med extra tillsyn utöver det som sagts från början.
— Jag tror att tillsynen kommer att bli rättvisare med den här modellen eftersom man nu kommer ta hänsyn till riskerna. Sjukhuskök med många portioner, komplett tillredning och mat som lagas till äldre och sjuka ska ha täta besök. En arbetsplats med yrkesarbetande människor och där en stor del av maten är färdigberedd då den kommer till köket kan få färre besök, säger Inger Andersson, generaldirektör vid Livsmedelsverket.

I riskklass 1 ingår köttanläggningar, mejerier, stora restauranger, stora vattenverk och andra företag där animaliska produkter hanteras.
I riskklass 2 återfinns många storhushåll, sjukhuskök, mindre till större restauranger och butiker med exempelvis charkhantering. I riskklass 3 ingår butiker med enbart färdigpackad mat och i riskklass 4 exempelvis kiosker som s enbart säljer förpackade varor som glass.
— De som finns riskklass 1 och 2 kommer att få ett besök per år. Men har man en väldigt bra egenkontroll och allt fungerar bra kan det innebär att man ska få glesare kontroller. Det kan bli två gånger under tre år. En glasskiosk där allt fungerar bra kan komma att få tillsyn enbart var tredje år, säger Åsa Eneroth, statsinspektör vid Livsmedelsverket.
För att kunna genomföra det nya tillsynssystemet fullt ut krävs betydligt fler kommunala inspektörer än de 250 som finns i dag. Livsmedelsverket uppskattar behovet till 350-400 heltidstjänster.

Kopplas till avgiftssystemet
På sikt ska riskklassificeringen kopplas till avgiftssystemet. Ju fler tillsynsbesök desto högre avgift. Företag som sköter sig får sänkt avgift och vice versa med dem som inte följer regelverket.
Avgiftsberedningen har föreslagit full kostnadstäckning för livsmedelstillsynen. Förslaget är just nu ute på remiss.
— Exakt hur stora avgifter som kommer att tas ut går därför inte att säga i dag. Först 2007 kommer en proposition om hur avgiftssystemet ska se ut, säger Inger Andersson.

UNT-fakta

Landets livsmedelsanläggningar ska delas in i fyra riskklasser. Inom varje riskklass finns fyra nivåer. Livsmedelsverket och miljökontoren i kommunerna avgör i vilken riskklass anläggningen placeras. Sedan kan företagen till en del genom egna åtgärder påverka på vilken nivå de befinner sig inom respektive riskklass.
För att bestämma riskklassen för verksamheten används en riskmodul och en erfarenhetsmodul. Avgörande för risken är sådant som vilka livsmedel som ska hanteras. Har man en cateringverksamhet innebär det extra poäng för ökad risk. Verksamhetens omfattning som antal portioner, antal anställda är exempel på annat som påverkar riskbedömningen. Arbetar man med mat till små barn, gravida, äldre eller personer med nedsatt immunförsvar innebär en extra risk.
Erfarenhetsmodulen tar hänsyn till bland annat resultat av tidigare inspektioner och företagets rutiner. Ett företag som drabbas av anmälda misstänkta matförgiftningar får räkna med extra poäng och därmed extra kontrollinsatser.
Landets slakterier omfattas inte eftersom Livsmedelsverket har besiktningsveterinärer stationerade på dessa.
Källa: Livsmedelsverket