Nytt system ett lyft för flygledningen

Han saknar ingenting i det gamla systemet, som byggde på radarskärm och handskrivna pappersstrippar. Eller i de gamla lokalerna, som låg under jord inne på flygplatsområdet. Robert Bäcker är en av 180 flygledare som sedan i lördags morse fått flytta in i den nya ljusa kontrollcentralen, en bit bort från terminalområdet på Arlanda.
—Jag har sett fram emot det här, säger Robert Bäcker när UNT får hälsa på inne i kontrollcentralens hjärta.
Systemet var tänkt att tas i drift kring millennieskiftet. Nya krav och nya tester har tagit tid, och två tidigare driftsättningar har fått avbrytas för att allt inte var klart.

Tredje gången gillt
—Det här är tredje gången gillt, säger Kimmy Bech, chef för kontrollcentralen på Arlanda.
Förseningarna har kostat cirka 42 miljoner kronor per år. Slutnotan för systemet är 750 miljoner kronor. Räknar man in kostnader för kontrollcentralerna i Stockholm och i Malmö och andra investeringar blir summan 1,4 miljarder kronor.
Det är satsningar som på sikt gör flygledningen mer effektiv, menar Luftfartsverket.

Fördubbling
—Inom 15 till 20 år förväntar vi oss en fördubbling av flygtrafiken. För att klara det behöver vi inte investera mer nu, säger Kimmy Bech.
Övergången klockan 3 i lördags morse gick bra, enligt honom. Förseningar i högtrafik på cirka en kvart var beräknade, men inget i själva systemet har gått fel.
—Det har gått som på snöre, säger Kimmy Bech.

Nytt system ett lyft för flygledningen

Det nya flygledningssystemet på Arlanda är i gång  efter tio år av förberedelser och förseningar som kostat 42 miljoner kronor per år. Sedan i lördags morse har Sverige ett helt datoriserat flygledningssystem.

Det nya flygledningssystemet på Arlanda är i gång efter tio år av förberedelser och förseningar som kostat 42 miljoner kronor per år. Sedan i lördags morse har Sverige ett helt datoriserat flygledningssystem.