Efter förra veckans besked att Uppsalas gymnasieskolor riskerar ett underskott på 100 miljoner kronor år 2018 ska gymnasieskolans ledning ta fram en plan för hur kostnaderna ska kunna minskas. Underskottet för 2014 landade på minus 54 miljoner och ser ut att bli ungefär lika stort för i år om inget görs.
Enligt gymnasiechef Erik Ojala beror en stor del på ökade lokalkostnader. Skolornas bidrag för lokaler är inbakad i elevpengen. När antalet gymnasieelever blir färre får inte skolorna täckning för sina lokalkostnader.
– I övrigt kan jag inte peka ut några stora enskilda orsaker. Frågan är komplex. Vi måste se över allt inom gymnasieskolan från utbudet av utbildningar till vår organisation och optimera våra lokaler för att se vad vi kan komma fram till.
Innebär det att fler skolor kan komma att läggas ned?
– Jag vill inte spekulera om det idag, säger Erik Ojala.
Kommunalrådet Mohamad Hassan (FP) som haft ansvaret för gymnasieskolan den senaste mandatperioden är kritisk till de rödgröna som han anser har motarbetat besparingar under åren i opposition.
– Vi gjorde mycket för att för bättra ekonomin. Men oppositionen var emot det mesta, som nedläggningen av Linnéskolan och flytten av GUC. De agerade populistiskt och lovade guld och gröna skogar. Men nu vill de minsann göra saker. Hade de velat samarbeta och varit mer konstruktiva tidigare så hade vi kommit längre och varit i en bättre situation i dag, säger han.
Mohamad Hassan förnekar inte att huvuddelen av dagens underskott uppstod under tiden han själv hade ansvaret för gymnasieskolan.
– Gymnasiet har varit i ett svårt läge länge. Men i sin budget har de rödgröna dragit ned resurserna till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan med 16 miljoner kronor jämfört med vår budget. Anledningen till att vi satsar mer är att vi vetat om att gymnasieskolan skulle behöva tvingas vidta åtgärder. Med våra pengar så skuklle gymnasiets ekonomi kunna mjuklanda, säger han.
Caroline Andersson (S), ordförande i utbildningsnämnden, förstår inte Mohamad Hassans argumentation.
– Alliansen har lämnat efter sig ett underskott som vi måste ta hand om. Om vi inte vidtar åtgärder nu så blir den ekonomiska situationen värre, säger hon.
Alliansen anser att gymnasiet skulle klara anpassningen bättre utan neddragningar i budgeten?
– Vi kan inte lösa gymnasieskolans underskott genom att tillföra mer pengar, utan det handlar om att ställa om organisationen för att nå en långsiktigt hållbar ekonomi. Gymnasieskolan har fått ett uppdrag om att kostnadsanpassa sin verksamhet med 10 miljoner kronor i vår budget för 2015.
Med det vill Caroline Andersson sända en signal om att resurserna till förskola, grundskola och gymnasium måste bli mer likvärdiga.
– I vår reviderade budget har vi därför tillfört grundskolan 25 MKR mer för att säkra nuvarande pedagogtäthet. Det är viktigt med tidiga insatser för att förbättra elevresultaten. Den tidigare alliansbudgeten innehöll en nedskärning på grundskolan, säger hon.
Att de rödgröna partierna agerat populistiskt och motarbetat ett konstruktivt samarbete tycker hon är att skylla ifrån sig.
– Om man har en tydlig egen majoritet som alliansen haft i åtta år så kan man driva den politik man vill. Nu lämnar de makten med ett underskott på 54 miljoner kronor. Det beror på att de vidtagit otillräckliga åtgärder.
Vad ska ni göra för att få ekonomin på fötter?
– Det kan jag inte kommentar i dag. Vi måste vända på varje sten, säger Caroline Andersson.