På Fyrisskolan lyser flitens lampa den här sommaren. 605 elever (485 från gymnasiet och 120 från årskurs 9 på grundskolan) studerar ett eller två ämnen intensivt i fyra veckor. Det är rekordmånga elever, trots att antalet grundskoleelever faktiskt har minskat med 46 stycken från förra året. Måns Wikstad är lärare och samordnare för sommarskolan - han har en teori kring varför färre från grundskolan går sommarskola.
– Jag tror att det kan bero på att man gjorde nya satsningar i år på sport- och påskloven där eleverna kunde intensivplugga engelska, matte och svenska. Det är en gissning i alla fall, säger han.
Däremot har antalet gymnasieelever ökat med 91 stycken. En ökning som nästan uteslutande beror på en större efterfrågan på att studera matematik och naturvetenskapliga ämnen, framför allt fysik och kemi.
– Det generella intresset för de här ämnena har ju sjunkit. Dessutom kan det vara så att lärarna känner att det nu är mer okej att påtala för eleverna att de behöver mer lärarledd undervisning i mindre grupper, för det är ingen som tvingar elever att gå sommarskola, säger Jan-Eric Renström, lärare i matematik, naturkunskap och biologi på Fyrisskolan.
En 80-minuterslektion i varje ämne är det som gäller, varje vardag. Gärna i små grupper på varje lärare, men så har inte blivit fallet i år. Sommarskolan är underfinansierad, enligt Måns Wikstad.
– Så har det varit i ett par, tre år sedan de tog bort statsbidraget. Det har varit lite kaotiskt i år, eftersom det har varit jättemycket elever, säger han.