Prissumman uppgår till 25 000 kronor och det är inte ett arkitektpris i traditionell mening. Priset ska ges till ett objekt som bör lyftas fram, men det finns självfallet personer bakom detta som får ta emot priset.
Det kan gå till en lyckad byggnad men också gälla en satsning på god stadsmiljö i en vidare bemärkelse. Vem som helst kan föreslå vad som bör premieras.
- Det är viktigt för oss att på olika sätt stimulera debatten och utvecklingen i Uppsala, och i detta ingår även arkitekturen, säger UNT:s vd Dan Lannerö.
Har UNT en roll att spela i det här sammanhanget?
— Ja, jag tycker att det är en ganska självklar roll för en ledande dagstidning.
— Den kan också gälla andra saker i samhällsutvecklingen.
- Men, påpekar Lannerö, samtidigt får vi inte liera oss alltför för mycket med olika intressen eftersom tidningen ska ha en möjlighet att bedriva en kritisk, granskande journalistik.
Uppsalas rätt anonyma ställning i arkitekturhistorien bekräftas av Anders Åman som varit professor i konstvetenskap vid Uppsala universitet och Umeå universitet. Han har varit inriktad på arkitekturhistoria och ingår nu i juryn för det nyinrättade UNT-priset
— Uppsala har aldrig fått någon stor uppmärksamhet som en stad där det finns intressant arkitektur, säger Åman.
Nära Stockholm
Det finns många städer av motsvarande storlek som lyckats bättre i det avseendet.
Det har byggts mycket i Uppsala, utan att staden Uppsala fått något särskilt renommé.
Beror det på hur det har byggts, eller finns det andra förklaringar?
— Det är faktiskt väldigt svårt att svara på, säger Anders Åman. Det kan också bero på att Uppsala ligger nära Stockholm som drar till sig uppmärksamheten.
UNT:s stadsmiljöpris kan, menar juryn, ses som en uppmuntran till framsynta byggherrar, arkitekter, projektörer och kommunala planerare.
Men det kan också inspirera UNT:s läsare till att göra egna reflektioner.
De kan gå runt i staden, studera olika detaljer och fundera över vilka nytillkomna stadsmiljöer som blivit bäst.
Allmänheten har nu fyra veckor på sig att föreslå hur man bör använda Stadsmiljöpriset för nyligen gjorda satsningar.
Men det är ingen omröstning. Ledamöterna i juryn får arbeta fritt och även diskutera egna förslag.
Tävlingsjuryn består av sju ledamöter, varav tre från UNT.
De är Anders Åman, tidigare professor, Jan Åman, chef för Färgfabriken i Stockholm, Ylva Dahlman, universitetsadjunkt vid SLU, Anders Rönnlund, konstnär, Cristina Karlstam, bitr kulturredaktör, Gunnar Carlsson, nyhetschef samt Ingrid Lindgren, redaktionschef vid UNT. Hon är också är juryns ordförande.
Lämna ditt förslag
Du kan själv lämna förslag på vad som bör belönas. Gör det här, gärna med en motivering.
Förslag går att lämna fram till 6 februari.