Det visar forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet i en studie, som publiceras i den välrenommerade vetenskapstidskriften Nature Communications.
– Resultaten är mycket lovande, men omfattande prövningar återstår innan vi vet om vår nya molekyl kan bli ett effektivt och säkert läkemedel för att förbättra prognosen för cancerpatienter, säger docent Mårten Fryknäs vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.
Cancerceller behöver syre och näring från blodet och i cancertumörer sker en abnorm nybildning av blodkärl för att tillgodose dessa behov. Ju längre avståndet till ett blodkärl är, desto mindre är tillgången på syre och näring för cancercellen.
– För att skydda sig går sådana cancerceller ner på sparlåga och förökar sig nästan inte alls. Dessa vilande cancerceller är mycket svåra att komma åt med cellgifter. Därför finns risk för att de finns kvar efter avslutad behandling och ger upphov till återfall, förklarar Mårten Fryknäs.
I ett speciellt system med pyttesmå odlade ”bollar” av tarmcancerceller har han tillsammans med bland annat professorerna Rolf Larsson och Stig Linder testat flera tusen olika substanser. Längst inne i ”bollarna” har cellerna, i likhet med syre- och näringsfattiga cancerceller i riktiga tumörer, gått ner på sparlåga.
Av de testade substanserna visade sig speciellt en, som än så länge bara går under namnet VLX600, ha hög förmåga att avdöda vilande cancerceller.
– Det beror på att denna molekyl framkallar ett slags energikollaps i cancercellerna genom att lamslå deras energiverk, de så kallade mitokondrierna, säger Mårten Fryknäs.
Men finns inte risk för att samma sak händer även normala, friska celler som utsätts för VLX600, som de ju skulle göra om substansen gavs till cancerpatienter?
– Nej, effekten verkar vara selektiv för cancerceller i ett vilostadium. När vi gick vidare och testade VLX600 i en musmodell för tarmcancer sågs samma positiva effekt mot tumörcellerna utan tecken på att mössens normala celler skadades, säger Mårten Fryknäs.
I samarbete med det Uppsalabaserade företaget Vivolux AB och amerikanska forskare från Mayo Clinic i USA inleds senare i år en första klinisk studie av VLX600 på patienter. Studien är i första hand avsedd att ta reda på i hur höga doser VLX600 kan ges på ett säkert sätt.
– Vår förhoppning på sikt är dock att VLX600 ska bli ett viktigt komplement till gängse cancerbehandlingar och minska risken för återfall och öka chanserna till varaktigt bot, säger Mårten Fryknäs.