Mikael Eriksson är ansvarig för polisregion Mitts kalla fall-grupp.
Det mest uppmärksammade fall i Sverige där släktforskning har använts för att hitta mördaren är sannolikt dubbelmordet i Linköping 2004. Då hittades den skyldige 16 år senare efter en träff i en kommersiell databas för släktforskning. Nu kan polisen i Uppsala använda sig av samma verktyg.
– Ju fler instrument vi har, desto bättre jobb kan vi göra, säger Mikael Eriksson.
Totalt i Uppsala län finns det över ett dussin fall som polisregion Mitts kalla fall-grupp arbetar med. Dessa sträcker sig från runt millennieskiftet fram till 2023. Ett av dessa fall är det uppmärksammade knivmordet 2017 på en man i 50-årsåldern på Studentvägen.
– Det är en oskyldig burksamlare som blir nedstucken tidigt en morgon på Studentvägen, säger Mikael Eriksson.
Kopplat till just det mordet finns det också ett oidentifierat dna. Det rör sig om spår som har hittats på offrets kläder. Polisen har försökt koppla träffen till en person – men där har de hittills gått bet.
– Där skulle vi kunna få ett genombrott genom släktdatabasen, säger Mikael Eriksson.
Han lyfter dock ett stort problem med det dna-spåret: Det är ett så kallat bland-dna Det innebär att det i detta skede inte kommer gå att köra genom olika släktdatabaser, eftersom dagens teknik endast funkar på "rena" dna-träffar. Men Mikael Eriksson förklarar att det kan komma att ändras inom en relativt snar framtid.
– Tekniken går så fort nu, så om något år eller två kanske tekniken funkar.
Är det rimligt att anta att dna:t tillhör gärningspersonen?
– Där är nästa utmaning att förflytta den träffen till en gärningsperson. Men vi måste börja någonstans, och då måste vi börja med att identifiera vems det är, säger Mikael Eriksson.
Att polisen får utökade befogenheter är dock inte helt okontroversiellt. Kritiker menar att det riskerar att bli en kränkning av den personliga integriteten om polisen slår i släktdatabaser för att lösa ouppklarade mord.
– Den personliga integriteten är alltid en faktor i allt sådant här, säger Mikael Eriksson.
Han fortsätter:
– Vi går igenom tusentals slagningar varje dag hos polisen. Och vi är bara intresserade av de som har gjort något. De som inte har gjort något är vi totalt ointresserade av. Det är först när vi börjar spåra in på intressanta personer som passar profilen som det blir intressant, säger Mikael Eriksson.