Nytt efternamn lätt att skaffa

Den vanligaste förändringen är att ändra stavningen på sitt befintliga efternamn. Heter man Andersson kan man till exempel byta till Anderzon.
Det finns också de som vill sticka ut och hittar på ett helt nytt efternamn som ingen annan har. Om fantasin tryter kan man ta hjälp av de namnförslag som PRV, Patent- och registreringsverket, erbjuder på sin hemsida.
Några unika efternamn som fortfarande är lediga är till exempel Abbevin, Bickeling, Drakrot och Vigving.
Däremot är Borste, Skogsmus, Draköga och Måntroll upptagna.
Om namnförslaget riskerar att förväxlas med redan existerande efternamn, ett varumärke eller företag, säger PRV nej.
Exempel på efternamn som inte godkänns är Brunstgnägg och Asterix.
- Men det är få, kring två procent årligen, som får avslag eftersom man kan lämna in fler namnförslag om det första inte blev godkänt, säger Jan Ekengren vid PRV.

Det finns också de som byter sitt utländska efternamn till ett svenskklingande. Men den utvecklingen har avstannat.
- Ett skäl kan vara att man tror att det blir lättare att få jobb och för att barnen ska få det lättare i skolan, säger Jan Ekengren.
Trenden just nu är annars att fler vill ha ett efternamn med utländsk klang, gärna brittiskt, eller förenkla stavningen i ett utländskt efternamn.
Det är också populärt att byta till ett adelsklingande namn. Om man har svårt att komma på ett nytt sådant, får man lov att ta över utdöda adelsätters efternamn.
I fjol godkändes 7 619 namnbyten och intresset för att byta efternamn har sakta men säkert ökat sedan mitten av 1990-talet.
- Sverige och även Norge skiljer sig från övriga europeiska länder. Där är det inte alls lika vanligt att byta efternamn, säger namnforskaren Eva Brylla.

För att hitta en förklaring till detta fenomen får man gå tillbaka 100 år i tiden. I början av 1900-talet hade efternamn som Andersson, Pettersson och Persson blivit så många att staten uppmanade folk att byta efternamn.
- Långt senare, på 1980-talet blev det inne att vara unik. Då var det många som bytte av den anledningen, säger Eva Brylla.
I samma veva fick vi en ny namnlag som tillät mannen att ta kvinnans namn.
Hittills i år har 5 946 personer ansökt om namnbyte hos PRV. Skatteverket får automatiskt in uppgifter om namnbytet. Men du måste själv kontakta privata företag som till exempel banker, försäkringsbolag, elbolag och telefonbolag och fixa med nytt pass och id-handlingar.

Efternamnen kom på 1600-talet
I Sverige fick ärftliga släktnamn fäste på 1600-talet. De är kopplade till de fyra stånden präster, adel, borgare och bönder, samt soldatnamn. Adeln var först med släktnamn. De valde dem utifrån hur deras släktvapnet såg ut. Präster latiniserade sina namn. Olov Pettersson blev Olaus Petri. Exempel på borgarnas efternamn är Lindberg, Bergman. De satte ihop för- och efterled hämtade från ortnamn och naturen. Kom man från Uppsala kunde man heta Uppberg, Uppström eller liknande. På slutet av 1800-talet blev bönders -son namn vanliga. Hette fadern Nils fick man heta Nilsson eller Nilsdotter. Soldater fick namn av sina befäl, som Tapper, Modig och Snäll.
Systemet med ett förnamn och ett efternamn kom till i Europa på 800-talet och spred sig från överklassen i Norditalien vidare västerut och norrut.

Nytt efternamn lätt att skaffa

Har du tröttnat på ditt efternamn är det bara att byta, för det är inte hugget i sten. Det är lätt att ändra och de flesta namnbyten godkänns. Populärt just nu är att ändra till ett utländskt klingande efternamn.