De negativa beskeden om Uppsalas skollokaler har duggat tätt under hösten. Det har handlat om mögel och eftersatt underhåll, och att kommunen misslyckas med att skapa de nya förskoleplatser som behövs.
Men genom att skapa ett nytt kommunalt bolag som bara ska ägna sig åt att äga och sköta om kommunens alla skolfastigheter kan pengar frigöras till det eftersatta underhållet. Det handlar om flera hundra skolor och förskolor som bolaget föreslås köpa från Uppsala kommun till ett värde av nästan 3,6 miljarder kronor. Förhoppningen är att man genom att sköta skollokalerna i bolagsform ska få en tydligare organisation och lättare att utkräva ansvar, än i dag när flera nämnder är inblandade i lokalfrågorna.
– Om vi inte får fram nya förskoleplatser i tid kommer vi att kunna ställa en person, en verkställande direktör, till ansvar för det, säger kommunstyrelsens ordförande Fredrik Ahlstedt (M).
Men det är inte bara Uppsalas skolor som ska renodlas i ett bolag. Ytterligare två helägda kommunala fastighetsbolag föreslås. Ett för kommunens 85 sport- och rekreationsfastigheter där bland annat Studenternas IP, diverse friluftsområden och idrottsplatser ingår. Och det andra för kommunens 21 förvaltningsfastigheter, däribland Stadshuset och Uppsala Konsert och Kongress.
Försäljningen av fastigheterna till de tre nya kommunala bolagen väntas inbringa nästan fyra miljarder kronor till Uppsala kommun och ge en reavinst på 900 miljoner kronor. Kommunens ekonomichef Jan Malmberg förklarar det som att kommunen skapar pengar genom att sälja fastigheterna till marknadsvärdet.
– Det här lyfter fram värden som i dag är dolda och kommunen får en jättekassa som man naturligtvis måste göra något med.
Enligt Fredrik Ahlstedt ska reavinsten återinvesteras i de nya bolagen och användas till att just rusta upp Uppsalas skolor.
– På så sätt kan vi tidigarelägga underhåll av förskole- och skollokaler. Min bedömning är att vi om fem år kommer att vara i kapp det eftersatta underhållet, säger han.
Men den ljusa bild som målas upp av Fredrik Ahlstedt delas inte alla. Socialdemokraternas kommunalråd Marlene Burwick ser, liksom alliansen, många poänger med att skapa ett skolfastighetsbolag.
– Det kan ge ett tydligare fokus på skollokaler, samtidigt som vi kommer att kunna öka tempot i underhållet när vi frigör pengar genom reavinsten.
Men Vänsterpartiets Ilona Szatmari Waldau är skeptisk och varnar för att en bolagisering kan minska insynen.
– När man pratar om effektivare förvaltning är det ofta demokratin som får stryka på foten. I ett bolag ska man agera för bolagets bästa. Det innebär att bolagets styrelse kan fatta beslut som är bra för bolaget men dåliga för kommunen, säger hon.
Miljöpartiets Maria Gardfjell är inte emot att sköta skolornas underhåll i ett bolag. Men även hon tror att politikernas inflytande över skollokalerna riskerar att minska.
– Därför är det viktigt att bolaget får bra ägardirektiv från politikerna, men dem som förelås nu är innehållslösa. Jag är förvånad över att alliansen hanterar det här så lättvindigt. Till exempel saknas formuleringar om att skolornas hyror måste hållas nere, så att det inte blir mycket dyrare för skolorna när de renoveras.
I samband med bolagiseringen föreslås kommunens fastighetsägarnämnd att upphöra. Beslut väntas på onsdag i kommunstyrelsen.