Nyfunna kyrkan rörs inte
Den med geofysik just funna grunden till en okänd kyrka under högkoret i Uppsala domkyrka får vila orörd tills vidare. Ingen myndighet tycks i dag vara beredd att ta initiativ till en utgrävning i den känsliga kyrkomiljön.
Riksantikvarieämbetet skulle kunna hjälpa till att få fram en del pengar om andra, exempelvis kyrkan själv eller Upplandsmuseet, har ett bra underbyggt projekt och länsstyrelsen dessutom godkänner utgrävningen. Men då får de ansvariga också vara beredda att betala.
Upplandsmuseet har inte pengar till en sådan undersökning, meddelar Ronnie Carlsson, arkeolog vid museet.
—Jag tycker att fynden är oerhört roliga, men är inte helt förtjust i tanken på att gräva upp golvet i högkoret, säger domprost Tuulikki Koivunen Bylund. Det tror jag inte heller behövs.
-Men man skulle kanske kunna göra en stickprovsundersökning i samband med att vi snart ska göra vissa förändringar i högkoret. Det sker samtidigt som vi får en ny orgel på en ny läktare över norra porten.
— En sådan undersökning måste i så fall finansieras på annat sätt än genom våra medlemsavgifter, understryker domprosten.
Anders Åman, professor emeritus i konstvetenskap och ledare för det projekt där man nu dokumenterar Domkyrkan, tycker inte heller att man ska göra en utgrävning.
— Det är så pass söndergrävt, så jag tror att en utgrävning skulle bli fullständig meningslös, säger Anders Åman.
Arkeolog Ronnie Carlsson säger så här:
— Det klart att det vore roligt att gräva i Domkyrkan, men ska man vara realist så är det nog inte aktuellt. Vi har fått ett resultat som vi får vara nöjda med.
Inga tecken vid tidigare grävning
För ungefär 20 år sedan hade arkeologerna gett upp hoppet om att finna den kyrka som enligt sägen skulle ha stått på Domberget innan Domkyrkan byggdes.
När Domkyrkan renoverades i början av 70-talet grävdes ett tjugotal schakt upp inne i kyrkan. Då fann man ingenstans tecken efter en äldre byggnad.
Och den gamla byggnaden skulle ha förblivit okänd om inte arkeolog Magnus Alkarp hade gjort en systematisk undersökning av alla markytor med georadar.
Han är själv försiktig med sina slutsatser: Det kan ha varit en kyrka, men också en annan byggnad.
— Det är alldeles självklart en kyrka som hittats, säger Anders Åman. Det finns ingen annan möjlighet. Den har en så distinkt form med en rundad absid.
Och grunden är så kraftig att det måste ha varit en stenkyrka.
— Den stämmer väl med planen över de små romanska kyrkor som var vanligast på 1100-talet, säger Ronnie Carlsson.
Kanske en kungsgårdskyrka
Den lilla kyrkan på Domberget kan ha varit Trefaldighetskyrkan utanför vilken kung Erik dödades 1160. Men frågan är om det var en kyrka för folket i det då växande Östra Aros eller en kyrka som tillhörde den kungsgård man tror låg i området.
— Om det var en kungsgårdskyrka skulle detta kunna förklara flera saker, bland annat varför kung Erik gick dit, säger Ronnie Carlsson.
Det skulle också kunna förklara hur ett stort markområde kunde upplåtas till den nya domkyrkan. Kungamakten var väldigt inblandad i projektet att flytta domkyrkan från Gamla Uppsala till Uppsala.
Ronnie Carlsson tycker också det är anmärkningsvärt att högkoret i Sveriges centrala kyrka kom att byggas precis över den gamla kyrkogrunden. Det är ju den mest heliga platsen i landet.
Så jobbar vi med nyheter