Nyfiken 14-åring sällsynt i skolan

Nyfikenheten på att lära sig mer avtar märkbart mellan femte och åttonde klass. 71 procent av femteklassarna i Uppsala tycker att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust att lära sig mer. Men när samma fråga ställs till Uppsalas åttondeklassare har andelen sjunkit till 45 procent.
Det visar en enkät som intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting har gjort för att ta reda på hur eleverna upplever sin skolsituation. Den avtagande lusten att lära i takt med stigande ålder är inte specifikt för Uppsala, utan är genomgående i alla de 122 kommuner där undersökningen har gjorts.
– Det här tycks vara en av de stora utmaningarna för skolan i dag och man skulle ha mycket att vinna på att ta tag i det, säger Hanna Åkesson som är en av utredarna bakom rapporten.

Att motivationen minskar i just högstadiet har en naturlig förklaring, menar Märit Gunneriusson-Karlström, som är uppdragsstrateg på Uppsala kommun och den som ansvarat för enkäten här.
– Det är vägen in i vuxenvärlden som pockar på deras uppmärksamhet och som kan ta mycket fokus från vad man gör i skolan. Många unga hamnar i en hormonstorm under högstadiet.
Att det ser ut som det gör är inte överraskande, menar Märit Gunneriusson-Karlström.
Tvärtom bekräftar både rektorer och lärare hon talat med att skolan under högstadieåren får svårt att konkurrera med allt annat som händer i elevernas liv. Men att ha fått den företeelsen svart på vitt är intressant, det ger kommunen någonting konkret att jobba mot.
– Vi får absolut inte acceptera högstadiet som en förlorad tid. Man ska inse verkligheten, men aldrig ge upp hoppet. Tvärtom ska vi fundera över vad vi kan göra annorlunda.

Även Lars Romanus, chef för de kommunala grundskolorna, anser att skolan måste jobba för att bli mer angelägen för högstadieeleverna.
– Vi måste ta reda på hur man bevarar lusten att lära, för om inte den finns är det svårt att få goda resultat. Man kan inte mata in några kunskaper.
Lars Romanus beskriver högstadiet som en tid då frigörelseprocessen från föräldrarna tar mycket ork. Samtidigt som man ska hantera många intryck, inte minst från olika typer av medier.
– Det är så oerhört mycket med den omedelbara kommunikationen som finns genom mobiler, appar, sms och dataspel och som skolan har att förhålla sig till.
För att nå fram även till tonåringar tror Lars Romanus att lärare och rektorer måste möta eleverna där de är.
– Vi måste utgå från deras egna tankar och funderingar kring frågor som rör både livet och rena kunskapsfrågor. Det krävs en lyhördhet för elevernas behov, att vi lyssnar. Samtidigt måste vi ha teknik på skolorna som motsvarar deras krav, och personal som kan hantera den tekniken.

Men det finns en ljusning för skolan efter högstadiet. I Uppsala kommun har man nämligen inte nöjt sig med att fråga eleverna i årskurs fem och åtta om deras lust att lära. Samma fråga har även ställts till eleverna i årskurs två i gymnasiet och där svarade en något högre andel, 50 procent, att skolarbetet väcker lusten att lära sig mer.
– Det tycker jag tyder på att det inte är nyfikenheten som minskar med åldern, snarare att det händer en massa andra saker under högstadiet. Det är själva livet som händer helt enkelt, säger Märit Gunneriusson-Karlström.