Hur viktig är grönskan i stadsmiljön? Ett kort svar skulle kunna vara: mycket viktig!
- Det har gjorts en rad sociologiska undersökningar från 1980-talet och framåt, och svaren är ganska entydiga. Vad folk vill se är omväxlande natur och trevliga djur, säger Hans-Georg Wallentinus, som är universitetslektor vid SLU:s institution för landskapsplanering.
Grönska rensar luften
Täby kommun har satt upp som mål att alla invånare ska ha högst 500 meter till ett grönområde. I Uppsala kommuns nya parkprogram från 19 juni i år finns ett liknande mål. Där talas det om 7—8 minuters promenad till närmaste park.
- Men grönområdena har inte bara en social betydelse. Dessa "gröna lungor" har också stor betydelse som luftrenare, framför allt genom att skilja ut partiklar från bilarnas avgaser, Redan någon trädrad in i ett grönområde är luften mycket renare, fortsätter Hans-Georg Wallentinus.
Det centrala temat för konferensen vid Ultuna är hur man tar till vara befintlig natur i städerna. Där har det skett en rejäl omsvängning under de senaste 40 åren.
När det så kallade miljonprogrammet genomfördes på 1960-talet var det plansprängning som gällde. All växtlighet schaktades bort. När sedan husen var klara, planetardes nya träd och buskar.
— Det fungerade inte särskilt bra, menar Hans-Georg Wallentinus.
— Det är svårt att få ny växtlighet att ta sig. I dag försöker man i stället göra så små ingrepp i naturen som möjligt. Det är både billigare och bättre.
Naturen en glädjekälla
Att kunna se fåglar och andra djur i närmaste skogsbacke är för många en källa till glädje och välbefinnande. Men detta glädjeämne hotas både av förtätningen och de ökande säkerhetskraven.
En rad studier visar att ett grönområde måste ha en viss storlek för att djuren ska trivas. Tumregeln är enkel: ju större område, desto fler arter. Det får inte heller vara alltför uppsplittrat i smådelar.
Varning för "fula gubbar"
— Tyvärr är det inte bara fåglar som gömmer sig i buskarna, utan också "fula gubbar". Därför tar man i Stockholm bort buskarna i parkerna så fort man hinner.
En annan viktig sak är att det finns gröna korridorer mellan olika grönområden.
— Fåglar, som annars kan flyga hur långa sträckor som helst, vill ha gröna remsor att följa från ett grönområde till nästa. Därför har till exempel Stockholm försökt bevara ett antal gröna kilar. De har stor ekologisk betydelse.
Grönområdena hotas
Enligt Uppsalas nya parkprogram ska alla kunna promenera till närmaste park på 7—8 minuter. Det kan bli svårt att uppfylla det målet om bostadsbristen löses genom förtätning. Det innebär att nya hus byggs i befintliga stadsdelar, vilket framför allt hotar just grönområdena.
Karin Åkerblom är stadsträdgårdsmästare. Hon har full förståelse för att de som bor i området protesterar när deras lilla skog eller park ska bebyggas.
- Det sägs ofta att förtätning blir billigare eftersom infrastrukturen redan är klar. Det finns ju affärer och busslinjer. Men jag tycker inte att det räcker, eftersom grönområdena är så viktiga för alla som bor i området.
— Visst är det lättare att åka kollektivt om man bor inne i stan. Det stämmer rent teoretiskt. Men i praktiken har det visat sig att många åker bil ändå, även om de bara ska till kiosken och köpa en tidning. Så det är inte säkert att planernas resonemang håller.
Uppsala — en delad stad
Redan på medeltiden delade Fyrisån Uppsala i en akademi- och kyrkostad väster om ån och en köpstad öster om ån. Också när det gäller parker och grönområden är Uppsala en delad stad, menar Karin Åkerblom. Snedfördelningen är nästan total.
Östra delen av Uppsala är platt. Nästan alla grönområden är anlagda parker. Till riktig skog ute i Vedyxa är det rätt långt. Därför är det extra viktigt att bevara de små knallar med träd som finns kvar, till exempel i Gränby backar.
I västra Uppsala finns det gott om naturskog i Stadsskogen, Norbyskogen och Hågadalen.
Slåss om marken
Som stadsträdgårdsmästare har Karin Åkerblom en rad grönområden i Uppsala under särskild uppsikt, eftersom det finns planer eller önskemål om att bygga nya bostäder där.
- Stadsskogen är oerhört värdefull. Den får inte naggas i kanten. Det är en otrolig lyx att kunna gå ut och plocka svamp i en skog mitt i stan.
— Gränby backar bevakar vi särskilt noga just nu. De som bor där vill ha kvar sitt grönområde.
- Ulleråker tittar vi också på. Hur långt ned i kanten mot ån kan vi bygga hus? Det är en viktig fråga. Och var ska vi placera bollplaner och andra öppna ytor som de boende vill ha?
- Ekebydalen vill vi gärna hålla öppen, både för människor och djur. Hågadalen — Nåsten — Ekebydalen är en ekologiskt viktig korridor.
— Planerna på att bygga bostäder i skogen vid Graneberg är ett intressant exempel på hur förtätning kan skapa opinion från de boende.
Genom att Fyrisån rinner genom stan, verkar Uppsala vara ganska grönt. Men en ny park skulle verkligen behövas, menar Karin Åkerblom.
— Stadsträdgården är proppfull när det är så här soligt och varmt. I stället för att bygga hus på koloniområdet vid Fyrisvall, mellan gamla Seminariet och Fyrisån skulle jag vilja anlägga en stor park där. Det är ett perfekt läge.
Läskigt på natten
Parker och grönområden är säkerhetsproblem. Många kvinnor drar sig för att gå eller cykla där efter mörkrets inbrott på grund av risken för överfall. Men Karin Åkerblom vill inte sätta upp lyse överallt.
- I Stadsträdgården ska alla kunna röra sig riskfritt. Där behöver belysningen förbättras.
— På sikt är det frågan om vi inte måste sätta upp lyse genom Ekebydalen eftersom den är en så viktig cykelförbindelse mellan Ekeby och Eriksberg. Stadsskogen däremot är en riktig skog. Det finns en belyst genomfart mellan Döbelnsgatan och Gläntan. Den som inte kan eller vill utnyttja den vägen får ta sig runt skogen.
— Vi kan inte sätta upp lyse överallt, men det måste alltid finnas alternativa vägar så att ingen tvingas gå eller åka genom parker och grönområden på kvällstid.
En viktig princip när man planerar nya bostadsområden i dag är att bevara så mycket av den ursprungliga naturen som möjligt. Karin Åkerblom tycker att Gottsunda är en bra kombination av skog och bostäder. På gångavstånd finns dessutom Gottsundagipen, som utnyttjas flitigt för grillning och picknick. Det enda som fattas i Gottsunda — och Stenhagen — är fler öppna ytor för bollspel.