Nybygge ska öka säkerheten på ungdomshem

Hot, konflikter och ibland även våld är en del av arbetet för personalen vid Bärby ungdomshem utanför Uppsala. På hemmet sitter ungdomar som begått grova brott. I fredags invigdes en nybyggd avdelning, som ska skapa en tryggare arbetsmiljö för personalen och även en bättre vårdmiljön. För en del ungdomar blir Bärby trots allt en viktig vändpunkt.

Uppsala2002-06-01 00:01
— Jag har sökt till gymnasiet i höst. Jag hoppas att det ska fungera. Nu vet jag ju hur jobbigt det är att sitta inlåst. Jag har längtat efter min mamma och mina syskon, säger en av ungdomarna.
Han dömdes som 17-åring till fem månaders sluten ungdomsvård. Vad han dömdes för vill han inte gå in på. I morgon släpps han ut.
— Jag har lagt det där bakom mig nu. Jag är ingen barnunge längre och kan välja vilka kompisar jag vill vara med.
Under tiden på Bärby har han läst in några grundskolebetyg. Han tycker att stämningen har varit ganska bra, men konstaterar att det samtidigt varit mycket konflikter.
— Det blir väl så när alla sitter inlåsta. Det är jobbigt.

Ingen lätt uppgift
Den nybyggda avdelningen vid Bärby är en avdelning för pojkar som dömts till sluten ungdomsvård. Här finns även pojkar som tvångsomhändertagits på grund av missbruk eller kriminalitet.
Det är ingen lätt uppgift personalen har. Rymningsrisken är ett problem. I november förra året misshandlades och bakbands en kvinnlig vårdare i samband med att tre ungdomar rymde från Bärby. Hot förekommer också.
— Till viss del handlar det om dåligt språkbruk. Men det förekommer även reella hot mot personalen. Det är väldigt olika hur hårt man reagerar. Men alla erbjuds stöd och handledning, säger institutionschefen Robert Stenbom.

Incidenter
Under 1998 inträffade vid ett tillfälle tre incidenter vid Bärby under loppet av bara tre dagar: Två rymningar och ett vilt slagsmål. Vid ett annat tillfälle hamnade två anställda, som numera har slutat, i slagsmål. Robert Stenbom tycker att situationen förbättrats på Bärby på senare tid.
— Vi har jobbat hårt för att få en mer stabil tillvaro både genom att öka säkerheten och skapa goda relationer med ungdomarna. Vi försöker vara tydliga och personalen ska självklart fungera som goda förebilder, säger han.
Nybygget, som ger möjlighet till fler behandlingsplatser i framtiden, ska förbättra vårdmiljön för ungdomarna. Det innebär bland annat en gymnastiksal med styrketräningsutrustning, nya skollokaler samt dusch och toalett på rummen, vilket tidigare saknades. Nybygget innebär också att arbetsmiljön blir tryggare. Inne i byggnaden har exempelvis en "sluss" skapats för att olika delar av huset snabbt ska kunna delas av.

Hög personaltäthet viktig
— De sista vi vill är att alla ungdomar samlas vid ett bråk. Det kan lätt urarta i upploppsstämning. Att ha hög personaltäthet är också viktigt för att förebygga konflikter, säger Robert Stenbom.
Han konstaterar även att en viktig del i arbetet är att hindra att Bärby fungerar som en "brottskola" genom de kontakter som ungdomarna har med varandra. Han säger att det kan vara nedslående att gång efter annan höra hur ungdomar som vistats på hemmet fortsatt med kriminalitet.
— Men det finns goda exempel som väger upp, ungdomar som man hört har klarat sig skapligt. Sedan är det viktigt att komma ihåg att det är ungdomarna själva som måste bestämma om de vill ändra sin livsstil. Vi kan bara hjälpa dem att skapa förutsättningar för att kunna ta det steget.

UNT-fakta

adcdsc


Bärby ungdomshem öster om Uppsala är ett av de fyra först inrättade LSU-hemmen i Sverige. (LSU står för lagen om sluten ungdomsvård). Vid Bärby finns sammanlagt 29 platser. Av dessa är hälften LSU-platser, de övriga platserna är för omhändertagna enligt lagen om vård av unga (LVU).
Bärby har Statens institutionsstyrelse (SIS) som huvudman.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!