Nyandligheten i Sverige växer
Nyandlighet är inte längre något främmande i vår kultur. Tarotkort och kristaller blandas allt oftare med kristna symboler och vi bygger själva våra personliga trossystem. Just nu är spiritismen på modet.
Foto: Pelle Johansson
Det var efter första världskriget som intresset för spiritismen blossade upp ordentligt. Man ville få kontakt med alla de som dött under kriget. Men redan under andra hälften av 1800-talet fanns det medier som sade sig stå i direktkontakt med andevärlden. Många använde avancerade trolleritrick, och många blev avslöjade.
Ett modernt medium som bor utanför Uppsala heter MariaTherese Bohman Agerhill och en gråkall tisdag i slutet av oktober, några dagar innan allhelgonahelgen, bokar jag tid för en seans.
På bordet mellan oss är två ljus tända och där ligger kristaller och en tarotkortlek.
- Det står en man bakom dig på din högra sida, säger hon.
I helskotta heller, tänker jag, det är ju bara vi två här. Sedan blir jag rädd. Herregud som är i himmelen, fräls mig, hinner jag tänka innan jag kommer på att jag gått ur kyrkan.
Plötsligt minns jag kvällen för 17 år sedan när vi lekte anden i glaset, och jag ångrar mig bittert. Tänk om anden kommit för att hämnas för att vi fick för oss att lattja lite med den.
MariaTherese berättar länge och väl om mannen innan mormor dyker upp på min andra sida. Sedan visar sig ytterligare en man, som håller i en spade. De vill att jag ska ta för mig mer av livet, att jag ska vara ärlig, att jag ska kommunicera mer med min familj. Mormor har det bra på andra sidan. Det MariaTherese i alla fall.
Det var rart, tänker jag, när jag är på väg till bussen efter mitt första möte med ett medium. Jag slirar lite på den leriga stigen och halkar runt i höstlöven. Det blåser kallt och strävt från de öppna hagarna.
När jag kommer tillbaka till redaktionen ringer jag Liselotte Frisk som är professor i religionsvetenskap vid Högskolan Dalarna. Hon har också varit med på seanser.
- Det var ganska triviala meddelanden som kom fram, säger hon.
Men, är det sant, det medierna säger?
- Jag kan inte uttala mig om sanningshalten. Men jag vill inte säga att allt är lurendrejeri. Vi kan aldrig veta vad som är sanning.
Jag har hört om folk som blivit beroende av att ringa spålinjer och besöka medier. Kan man må dåligt av det?
- Visst finns det människor som kan få ekonomiska problem men jag tycker nog att det är vettiga priser om man ser till den tid som till exempel astrologen lägger ner. Den här verksamheten är ju inte skattefinansierad som Svenska kyrkan.
Liselotte Frisk har tillsammans med tidningen Dagen gjort en undersökning om nyandlighet i Sverige. Undersökningen visade att 5,7 procent av de 900 tillfrågade hade besökt ett medium.
- Och hela 13,5 procent hade använt tarotkort, säger Liselotte Frisk.
Nyandligheten växer i Sverige. Liselotte Frisk förklarar det bland annat med att i och med globaliseringen har kommunikationen ökat och allt färre saker anses vara konstiga. Den individuella nyandligheten är en allmän kulturell trend. Man bygger sitt eget livsåskådningssystem och plockar trosföreställningar här och där. De nyandliga bjuder gärna in kristna trosföreställningar i sitt trossystem, men gästfriheten är inte lika stor åt andra hållet.
- Folk skiljer inte på kristendom och annat, och det kan bli ett problem för kyrkan, säger Liselotte Frisk.
MariaTherese Bohman Agerhill brukar för det mesta ha nöjda kunder, säger hon när jag ringer henne och berättar att det var det var en form av undersökande journalistik jag ägnade mig åt under sittningen. Hon håller med om att mina andar var lite otydliga och luddiga i konturerna.
- Det kan vara för att du inte hade så stort behov av att få kontakt med andevärlden. Om du hade befunnit dig i en sorts livskris hade andarna varit mer påtagliga. Då hade de haft starkare energier, säger hon.
De vanligaste kunderna hos MariaTherese är kvinnor i övre medelåldern. Oftast sörjer de någon som dött och som de vill prata med, eller så vill de få vägledning när det gäller arbetsförhållanden och relationer.
MariaTherese Bohman Agerhill rekommenderar att det går minst ett halvår innan man går till ett medium igen.
- Har man en trasslig livssituation blir det inte bättre av att man jagar spåtanter.
Det finns de i branschen som luras, det tillstår hon. Själv är MariaTherese Bohman Agerhill utbildad hos Terry Evans som man kan se driva ut andar ur hemsökta hus på tv. Hon har studerat i snart fyra år och går nu en kurs som heter Medial undersökning och rening där hon lär sig sådant som Terry Evans gör i tv.
Terry Evans är en stor bluff. Det hävdar Jesper Jerkert, civilingenjör i teknisk fysik och tidigare ordförande i Föreningen Vetenskap och folkbildning.
- Terry Evans tillhör sannolikt kategorin medvetna bluffmakare. Han är duktig på att slänga ur sig frågor som låter som påståenden, och expert på att fiska efter bekräftelse på att det han säger stämmer. Om han lär ut knepen till sina kursdeltagare vet jag inte, säger Jesper Jerkert.
- Men några saker som mitt medium sa skulle kunna stämma, försöker jag. Mormor hade ju trots allt en grå frisyr.
- Att man tycker att vissa saker stämmer har att göra med önsketänkande. Man tolkar vaga uttalanden specifikt och lurar sig själv. I det stora hela tycker jag att det är en cynisk bransch som lockar folk som befinner sig i en svår psykologisk situation att betala pengar för sådant som inte är sant.
- En timme hos psykologen kostar det dubbla, och vad är det för skillnad mot att gå till kyrkan?
Jesper Jerkert svarar att både psykologer och präster ju trots allt har en akademisk utbildning som de fått under kontrollerade former.
- Och Svenska kyrkans budskap skiljer ju sig väsentligt från mediernas påståenden om att de har direktkontakt med avlidna människor, säger han.
Det blir eftermiddag och det blir kväll denna tisdag. Regndropparna träffar som nålstick i nacken på väg till samlingslokalen på Dragarbrunnsgatan. Narkosläkaren Göran Grip ska hålla en föreläsning om sina nära döden-upplevelser. Det är säkert över åttio personer därinne, de flesta kvinnor. Vi som inte är med i föreningen har betalat 140 kronor, medlemmarna 80 kronor. På bordet vid ingången ligger visitkort från människor som kan ge oss healing om vi ringer och bokar en tid. Man kan också få en distanshealing om man mejlar sitt namn och telefonnummer och sätter in 300 kronor på mediets konto.
Göran Grip hade två nära döden-upplevelser som barn. Han var fem år och under en operation lämnade hans medvetande plötsligt kroppen och han befann sig i en abstrakt värld av ljus.
- Mitt i flödet av ljus fanns en punkt av ljus. En ljusgestalt. Han kunde se rakt igenom mig.
Göran Grip vill inte tolka sin upplevelse och han vill inte försöka definiera vad det är han varit med om.
Han berättar att de som varit med om nära döden-upplevelser inte vill tillbaka till sin kropp igen. De känner en frid och total lycka när medvetandet svävar fritt. De tänker tankar som "Hur kunde jag glömma att det här var mitt rätta hem?" Gemensamt för alla som varit med om nära döden-upplevelser är att de mött en gestalt som utstrålar kärlek, visdom och klokhet.
Det finns berättelser om människor som kommit till helvetet i sina nära döden-upplevelser. Men de visade sig vara påhittade, säger Göran Grip. Det finns alltså inget som tyder på att helvetet existerar.
Hanno Essén är ordförande i Föreningen Vetenskap och folkbildning och docent i teoretisk fysik på KTH. När jag i mitt samtal med Göran Grip refererar till Hanno Essén kallar Göran Grip honom för vetenskaplig fundamentalist. Och jag gissar att han skulle hänvisa Hanno Essén till gruppen ärkeskeptiker som han talade om under kvällen.
- Vi var säkert åttio stycken där för att lyssna på Göran Grip. Varför går man på sådana här föreläsningar?
- För att man hoppas på att det finns en själ. Visst kan det vara psykologiskt intressant det han berättar men det finns inga konkreta bevis på att det är sant. Eftersom det bara finns enstaka vittnesmål ska man vara skeptisk, säger Hanno Essén.
- Men ljuger de bara?
- Det är en lockande med en tanke att själen överlever kroppen, men det handlar mycket om önsketänkande.
Kan det finnas någon fara med att springa på sådana här möten?
- Det är ingen fara om privatpersoner tror på det här. Farligt blir det om politiska makthavare tar det på allvar och om det smyger sig in på universitetsnivå. Men det är harmlöst om man går och har lite trevligt en kväll och lyssnar på en karismatisk föredragshållare. Alla har rätt till sin tro.
Efter föreläsningen kommer några ur publiken fram till Göran Grip. De vill berätta om sina upplevelser för honom. MariaTherese Bohman Agerhill är också där. Hon säger att hon tror på Göran Grip. Att andarna hon såg tidigare under dagen som hon säger var mina släktingar också finns i det där ljuset.
Närmare än så kommer jag inte livet på hinsidan. Några sanningar får jag inte, men så sålde jag inte heller inte min själ. Bara ett lärde jag mig under dagen, och det är att vårt behov av tröst är oändligt.
Så jobbar vi med nyheter