Nya vändor om byggnaden i Linnéträdgården

– Det behövs akut en ny byggnad. Det  finns inte någon vettig klimatanläggning här så det blir väldigt varmt. Inte heller finns vatten eller någon toalett, säger Anna Backman, som sedan sju år tillbaka jobbar som museiassistent och huserar i den lilla glaspaviljongen intill Linnéträdgården.

I dagsläget tvingas hon hänvisa gäster både hit och dit: Påfyllning av vattenflaskor eller toalettbesök går inte inne i paviljongen, utan måste skötas på muséet eller i orangeriet. Biljetter till visningarna däremot, köps i paviljongen.
– Det är alltså inte helt tydlig var besökarna ska ta vägen när de kommer in. Arkitekturen bör kunna kommunicera på ett sätt så att flödet blir bättre, säger hon.

Vintersäsongen är ett ytterligare argument för en ny servicebyggnad, säger man på Statens fastighetsverk, som äger Linnéträdgården, muséet och orangeriet.
– Vi vill kunna bjuda in allmänheten till en plats för exemepelvis föreläsningar om Linné, på vintern när trädgården är stängd, säger Bengt Skoglund, på Statens fastighetsverk. 

Tanken var att det lagom till Carl von Linnés 300-årsjubileum skulle stå en servicebyggnad med café, butik och wc-del här. Det är ingen avancerad byggnad som planeras, den kommer knappt synas bakom planket för förbipasserande på Svartbäcksgatan. Men planerna stoppades 2006 eftersom man inte kunde komma överrens om hur byggnaden skulle se ut. Området är heller inte det mest tacksamma att bygga nytt i: Linnéträdgården är ett av Uppsalas populäraste besöksmål och klassas som byggnadsminne. Mycket ska tas hänsyn till.

Men nu finns ett nytt, omarbetat förslag. Tidigare planerades två byggnader. Nu är det bara en och den är dessutom lägre, förklarar Lennart Ilke, byggnadschef på Uppsala universitet, som hyr Linnéträdgården. Huset har glasfasad för att släppa in ljus och för att besökarna ska kunna se ut i trädgården. På utsidan ska det slingra sig gröna växter, som ska passa in i omgivningen.

Men trots att förändringar gjorts går åsikterna isär. Statens fastighetsverk samt Uppsala universitet vill att byggnadens främsta egenskap ska vara funktion: Besökaren ska direkt slussas in byggnaden och därifrån lotsas vidare ut i trädgården. För detta krävs att inträdet sker lite längre ner genom planket, inte genom huvudingången som i dagsläget. Men Svenska Linnésällskapet, SLS, som disponerar Linnémuseet, vill istället behålla den autentiska ingången som huvudentré. Annars förloras den viktiga upplevelsen som själva inträdet är, menar man.
– Det här är det första yttre ingreppet på 150 år. Det är viktigt att allt blir rätt eftersom vi värnar Linnéminnena, säger Lars Beskow, styrelseledamot i SLS, och betonar att frågan är "oerhört känslig och av stor dignitet".

SLS anser också att den nya byggnaden bör underordna sig helheten på ett bättre sätt. Det betyder att byggnad och plank bör åtskiljas tydligt.
För att försöka komma överrens blir det efter sommaren nya möten mellan Uppsala universitet och Svenska Linnésällskapet.

Vad är det som säger att ni ska göra det nu, när ni inte gjort det tidgare?
– Förutsättningen är en bra dialog. Men det är ett känsligt skede och vi behöver få ha våra möten i lugn och ro, säger Lars Beskow.

Universitetets byggnadschef Lennart Ilke, säger:
–  Jag tror det finns en chans att den nya byggnaden kan står klar 2016. Men då gäller det att vi inte fastnar igen.