– Det är ju inte så att de här personerna sitter och rullar tummarna i dag. Mer administration läggs på lärarna, som redan i dag har en hög arbetsbörda. Och när man drar ner på kuratorer och skolsköterskor drabbar det eleverna som inte mår bra i dag, säger en gymnasielärare som inte vill framträda med sitt namn.
Enligt Erik Ojala, chef för den kommunala gymnasieskolan, är detta en fortsättning på det stora sparpaket som antogs i våras, där bland annat nedläggningen av Bolandgymnasiet och GUC ingick. 15 miljoner, vilket motsvarar omkring 30 tjänster, ska sparas på kringtjänster och annat som inte direkt berör undervisningen.
– I samband med det fick vi ett uppdrag att arbeta vidare med organisationen. Vi måste fortsatt anpassa oss efter ett högt kostnadsläge för att nå det övergripande målet: en budget i balans till 2018, säger han.
Enligt Erik Ojala är man just nu bara i inledningen av det här arbetet.
I arbetet med sparpaketet diskuterar rektorerna i grupper. Det har av en person beskrivits som en huggsexa, där rektorerna fått en summa som ska sparas och var och en försöker freda sin skola från nedskärningar. Men enligt Erik Ojala är det inte en riktig beskrivning av arbetet.
– När man gör de här förändringarna måste man involvera berörda chefer. Det är riktigt att rektorerna sitter i olika grupper och diskuterar. Och arbetet är ganska konkret. De har fått en arbetshypotes med ett visst sparbeting. Men diskussionerna har inte kommit så långt att de vet vilka funktioner som är berörda. Det handlar mer om att hitta samordningsvinster mellan skolorna.
Politikerna å sin sida försöker skjuta över skulden för den uppkomna situationen på sina politiska motståndare.
Liberalerna har reagerat på de besparingar som diskuteras. Man menar att det är helt orimligt att dra ner på den personal som är till för att stötta elever och lärare med tanke på den pressade arbetssituationen lärarna har. Nu lägger man fram en interpellation där man vill ha svar från de rödgröna hur man tänkt sig besparingarna.
– Vi har lagt en annan budget som var betydligt generösare med resurser på skolan. Lärarnas arbetssituation är ohållbar. Och om man skär ner på kringtjänsterna så måste lärarna göra mer, säger Anna Manell (L), ledamot i utbildningsnämnden.
Hur vill ni komma till rätta med underskottet i gymnasieskolan?
– Vi vill lägga mer krut på lokalfrågan och förvaltningskostnader. Där tror jag att det finns fler stenar att vända på. Har man till exempel tittat på om det går att hyra ut delar av lokalerna till andra verksamheter? Men det är majoritetens ansvar att ta fram ett underlag. Det är inte oppositionens sak, säger Anna Manell.
Caroline Andersson (S), ordförande i utbildningsnämnden, är förvånad över Liberalernas kritik.
– Det här är en del av det beslut som Liberalerna ställde sig bakom i våras, där nedläggningen av GUC och Boland var de största bitarna. Man har inte förstått helheten i de beslut man har varit med om att fatta. Att vi hamnat i den här situationen beror på att alliansen inte fattade de nödvändiga besluten för att få budgeten i balans när de satt vid makten, säger Caroline Andersson.
Hur såg era alternativa förslag ut när ni var i opposition? Ni lade väl inte fram några förslag om att lägga ner skolor då?
– Det är majoriteten som kan ge uppdrag till förvaltningen för att bereda och lägga fram förslag. Och det har alliansen inte gjort, säger Caroline Andersson.