Sommaren Àr hÀr och Uppsalaborna har i veckan fÄtt njuta av riktigt höga temperaturer och strÄlande sol. Samtidigt har begreppet solÄngest, eller "sunshine guilt" som det kallas pÄ engelska, dykt upp i olika sammanhang. PÄ sociala medier har klipp som beskriver fenomenet setts av miljontals mÀnniskor vÀrlden över: "Det Àr dÀrför jag alltid Àlskat vintern och regniga dagar. De förvÀntar sig ingenting av mig och det ger mig ro", skriver en person till exempel i ett kommentarsfÀlt.
NÀr UNT Äker till Ekoln för att granska fenomenet Àr det mÄnga som kÀnner igen sig. "Ja! Jag har hört om det begreppet. Jag kÀnner absolut Ängest nÀr jag inte kan eller bara inte orkar vara ute i solen", sÀger en solbadare och fÄr medhÄll av sitt sÀllskap.
Enligt psykologen Johan Waara Àr solÄngest inget vedertaget kliniskt begrepp inom psykiatrin, utan snarare ett lekfullt sÀtt att beskriva ett samhÀllsfenomen i vÄr moderna vÀrld. Han förklarar det som en typ av stress.
â Det Ă€r inte bara trĂ„kiga saker som stressar oss. I det hĂ€r fallet blir det fina vĂ€dret en sĂ„ kallad stressor. Vi har sĂ„ fĂ„ dagar med sĂ„dan hĂ€r vĂ€rme i Sverige att vi kĂ€nner oss tvungna att inte brĂ€nna dem inomhus.
Han menar att bekantas beteende och sociala medier kan trigga solÄngesten.
â Vi pĂ„verkas av normativa stressorer. Du kanske sitter pĂ„ jobbet och tittar ut genom fönstret och fantiserar om hur alla andra ligger pĂ„ nĂ„gon strand. Ser vi sedan att nĂ„gon lagt upp en strandbild pĂ„ sociala medier bekrĂ€ftas misstankarna. Men i sjĂ€lva verket skulle jag tro att vĂ€ldigt mĂ„nga faktiskt inte alls har semester just nu.
SolÄngesten kan ocksÄ ha att göra med ren orkeslöshet, menar han.
â NĂ€r man vĂ€l orkat ta sig till det dĂ€r smultronstĂ€llet i solen kĂ€nns det nog rĂ€tt bra trots allt. Men det Ă€r en mycket högre tröskel att ta sig till affĂ€ren, köpa picknickmat och sedan bege sig till det dĂ€r stĂ€llet Ă€n vad det Ă€r att bara lĂ€gga sig i soffan och kolla film.
Hur ska man dÄ hantera sig solÄngest?
â Man mĂ„ste Ă€ga sitt eget mĂ„ende. Du kanske Ă€r sliten efter en lĂ„ng midsommarhelg och vill inget hellre Ă€n att spendera en helg i soffan trots att det Ă€r fint vĂ€der. Det Ă€r okej, man mĂ„ste kunna vara dirigent över sitt eget liv.
Men om jag inte bara har mitt eget liv att dirigera? Vad sÀger jag om mina barn eller vÀnner vill Äka till stranden nÀr jag kommer hem frÄn jobbet?
â Man pratar om empatiska möten. Det kanske funkar med en timmes strandhĂ€ng och en glass i stĂ€llet för tre timmar pĂ„ stranden?
Kan det hÀr med solÄngest pÄ nÄgot sÀtt vara farligt?
â Nej, inte alls. De Ă€r bara en av mĂ„nga stressfaktorer i samhĂ€llet som vi pĂ„verkas av. Om du Ă€r i riktigt, riktigt dĂ„lig balans kanske solĂ„ngesten blir faktorn som fĂ„r bĂ€garen att rinna över. Men begreppet Ă€r mer tĂ€nkt som en rolig tankefigur som sĂ€ger ett och annat om vĂ„rt moderna samhĂ€lle. Det Ă€r en stark normativ stressor dĂ€r vi jagar upp varandra, helt enkelt.
Har det nÄgot att göra med Ärtidsbunden depression, alltsÄ att vÄrt vÀlmÄende pÄverkas av Ärstiderna och att vi under vinterhalvÄret kan bli deprimerade i samband med att det blir mörkare?
â Inte alls. Ă rtidsbunden depression Ă€r betydligt mer allvarligt. Det hĂ€r gĂ„r att jĂ€mföra med "fomo", rĂ€dslan över att gĂ„ miste om en rolig hĂ€ndelse. Eller med "training guilt", att du kĂ€nner Ă„ngest över att du egentligen borde ha trĂ€nat mer Ă€n vad du gjort.