Sommarfenomenet – så kan solvärmen ge dig ångest

Sommaren är här och Uppsalaborna har i veckan fått njuta av riktigt höga temperaturer och strålande sol. Samtidigt har begreppet solångest, eller "sunshine guilt" som det kallas på engelska, dykt upp i olika sammanhang. På sociala medier har klipp som beskriver fenomenet setts av miljontals människor världen över: "Det är därför jag alltid älskat vintern och regniga dagar. De förväntar sig ingenting av mig och det ger mig ro", skriver en person till exempel i ett kommentarsfält.

När UNT åker till Ekoln för att granska fenomenet är det många som känner igen sig. "Ja! Jag har hört om det begreppet. Jag känner absolut ångest när jag inte kan eller bara inte orkar vara ute i solen", säger en solbadare och får medhåll av sitt sällskap.

Enligt psykologen Johan Waara är solångest inget vedertaget kliniskt begrepp inom psykiatrin, utan snarare ett lekfullt sätt att beskriva ett samhällsfenomen i vår moderna värld. Han förklarar det som en typ av stress.

– Det är inte bara tråkiga saker som stressar oss. I det här fallet blir det fina vädret en så kallad stressor. Vi har så få dagar med sådan här värme i Sverige att vi känner oss tvungna att inte bränna dem inomhus.

Trollsjön i Tierp är en populär besöksplats för soldyrkare som genom inslaget i SVT-serien Gift vid första ögonkastet fått ett uppsving.

Foto: Julia Pliscovaz

Han menar att bekantas beteende och sociala medier kan trigga solångesten.

– Vi påverkas av normativa stressorer. Du kanske sitter på jobbet och tittar ut genom fönstret och fantiserar om hur alla andra ligger på någon strand. Ser vi sedan att någon lagt upp en strandbild på sociala medier bekräftas misstankarna. Men i själva verket skulle jag tro att väldigt många faktiskt inte alls har semester just nu.

Solångesten kan också ha att göra med ren orkeslöshet, menar han.

– När man väl orkat ta sig till det där smultronstället i solen känns det nog rätt bra trots allt. Men det är en mycket högre tröskel att ta sig till affären, köpa picknickmat och sedan bege sig till det där stället än vad det är att bara lägga sig i soffan och kolla film.

Hur ska man då hantera sig solångest?

– Man måste äga sitt eget mående. Du kanske är sliten efter en lång midsommarhelg och vill inget hellre än att spendera en helg i soffan trots att det är fint väder. Det är okej, man måste kunna vara dirigent över sitt eget liv.

Men om jag inte bara har mitt eget liv att dirigera? Vad säger jag om mina barn eller vänner vill åka till stranden när jag kommer hem från jobbet?

– Man pratar om empatiska möten. Det kanske funkar med en timmes strandhäng och en glass i stället för tre timmar på stranden?

"Det kan vara två till tre dagar om året då vi har sån här värme i Sverige. Resten av tiden blir det jeans och regnjacka", menar Johan Waara.

Foto: Elin Sandow

Kan det här med solångest på något sätt vara farligt?

– Nej, inte alls. De är bara en av många stressfaktorer i samhället som vi påverkas av. Om du är i riktigt, riktigt dålig balans kanske solångesten blir faktorn som får bägaren att rinna över. Men begreppet är mer tänkt som en rolig tankefigur som säger ett och annat om vårt moderna samhälle. Det är en stark normativ stressor där vi jagar upp varandra, helt enkelt.

Har det något att göra med årtidsbunden depression, alltså att vårt välmående påverkas av årstiderna och att vi under vinterhalvåret kan bli deprimerade i samband med att det blir mörkare?

– Inte alls. Årtidsbunden depression är betydligt mer allvarligt. Det här går att jämföra med "fomo", rädslan över att gå miste om en rolig händelse. Eller med "training guilt", att du känner ångest över att du egentligen borde ha tränat mer än vad du gjort.