Nya rön om varför vi tål mjölk

Teorin om att brist på kalk och D-vitamin satte fart på spridningen av arvsanlaget som gör att vi tål att dricka mjölk stämmer inte.

Foto: Claudio Bresciani / TT

Uppsala2014-01-22 02:01

Det visar forskare vid Uppsala universitet och Stockholms universitet tillsammans med kolleger i Spanien, England och Frankrike i en studie som publiceras i facktidskriften Molecular Biology and Evolution.

– Genvarianten för att tåla mjölksocker måste ha spridits snabbt också i befolkningen i soliga Spanien. Det kan inte förklaras av att människorna där måste dricka mjölk för att bygga upp skelettet, säger forskaren Oddný Sverrisdóttir vid Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet.

Tvärtemot vad många nog tror är det inte onormalt att bli sjuk av att dricka mjölk. Drygt två tredjedelar av mänskligheten och alla andra däggdjur får rejäla magbesvär om de gör det. Det beror på att de saknar ett enzym för att bryta ner mjölksocker, laktos, i vuxen ålder.

De allra flesta människor av europeiskt ursprung tål mjölk även som vuxna, men så har det inte alltid varit. Genvarianten för att som vuxen bryta ner laktos uppstod och började spridas snabbt först i samband med jordbrukets framväxt under de senaste 10 000 åren.

Detta visar att det måste ha funnits någon stor överlevnadsfördel av att kunna bryta ner laktos, men varför är oklart. Den vanligaste teorin är att människorna med denna genvariant genom att dricka mjölk fick att få tillräckligt med D-vitamin för att tillgodogöra sig kalcium och bygga upp ett friskt skelett, något som kan ha varit svårt med enbart en spannmålsbaserad kost och på breddgrader där solljuset inte året runt stimulerar huden att själv tillverka D-vitamin.

Efter att med avancerad genteknik ha undersökt prover från skelettrester av åtta jordbrukare som levde i norra Spanien för cirka 5 000 år sedan underkänner forskarna bakom den nya studien denna teori.

Till skillnad från dagens spanjorer, som för det mesta tål att dricka mjölk, hade ingen av dessa tidiga jordbrukare genvarianten för att bryta ner mjölksocker i vuxen ålder. Ändå pekar resten av genanalysen på att de var anfäder till dagens invånare på den iberiska halvön.

– Det måste alltså finnas andra förklaringar än brist på solljus och D-vitamin till att genvarianten för laktostolerans spridits till så stora delar av befolkningen där. Vi tror att det beror på att den gjorde det möjligt att inte bara äta fermenterade mjölkprodukter med låg laktoshalt som ost utan också att dricka mjölk. Det gav överlevnadsfördelar i tider av missväxt och svält. Denna hypotes hoppas vi undersöka närmare i fortsatta studier, säger Oddný Sverrisdóttir.

ake.spross@unt.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!