Social fobi, plågsamma ångestreaktioner i mötet med andra människor eller vid särskilt laddade situationer som att tala inför en grupp, är en vanlig psykisk diagnos hos unga. Ingen vet exakt hur många som drabbas, men det finns uppskattningar som visar att så många som 15 procent av befolkningen i Sverige uppfyller kriterierna för social fobi, som oftast debuterar i de unga tonåren.
Men vad händer egentligen i hjärnan vid fobin? Vid Uppsala universitet har psykologprofessorn Thomas Furmark lett ett forskarlag som med hjälp av magnetkamera studerat vilka förändringar som äger rum i hjärnans signalsystem vid ångestreaktioner.
– Vi har provocerat fram en ångestreaktion genom att låta en person som ligger i en skanner hålla ett tal, för att se vilka områden i hjärnan som påverkas. Vi ser då att djupt liggande områden i hjärnan inte fungerar som de ska i samarbetet med områden i pannloben, hjärnans beslutsfattarcentrum. Men de högre belägna områdena i hjärnan kan kontrollera de som ligger djupare, det är viktig kunskap för behandlingen, säger Thomas Furmark.
Förutom att samspelet mellan olika delar av hjärnan alltså inte fungerar, vet man att personer med social fobi har ett överkänsligt alarmsystem i hjärnan som gör att de lättare uppfattar och reagerar på hot.
Vilka konsekvenser de nya rönen kan få är för tidigt att säga. I dag behandlas social fobi och snarlika ångestsyndrom med serotoninbaserade läkemedel och kognitiv beteendeterapi (KBT) var för sig eller i kombinerad form. I den ännu pågående studien i Uppsala har preparatet Cipralex kombinerats med en ny och lovande form av internetbaserad KBT.
– Än så länge finns det inga jätteövertygande bevis för att kombinationsbehandlingar skulle vara mer effektiva. KBT blir vanligare och vanligare och efterfrågas nog av de flesta, säger han.
Trots de nya upptäckterna vet man fortfarande inte exakt vad som ligger bakom social fobi. Troligen handlar det om en blandning av faktorer knutna till både arv och miljö, där vissa personer har anlag för den här typen av ångest. De är mer sårbara för granskning och negativa omdömen under sin uppväxt och känsliga för psykiska påfrestningar.
Det är också känt sedan länge att fobin ofta går hand i hand med andra psykiska sjukdomar. Kopplingen till depressioner är särskilt hög, där det vanligaste är att den sociala fobin bryter ut först.
Men fobin verkar också vara mer utbredd i vissa samhällskulturer och vanligare i Nordeuropa än i Sydeuropa. I Japan har begreppet hikikomori –”de som drar sig undan” – myntats för det stora antal unga som på grund av sin ångest varken arbetar eller studerar utan är helt beroende av sina föräldrar.
– Det kan vara så att det har betydelse hur samhället ser ut och är organiserat. Det finns också teorier om fler drabbas i dag och att det beror på en ökad kravbild från samhället, men vi vet inte säkert, säger Thomas Furmark.