Den slutsatsen drar forskarna bakom en skandinavisk-kinesisk studie, som publiceras i facktidskriften Journal of Avian Biology.
– Vårt förslag bygger på nya genetiska analyser som påvisar de huvudsakliga utvecklingslinjerna av skata under tre miljoner år. Sannolikt har klimatförändringar haft avgörande betydelse för denna uppsplittring av skator i olika grupper, säger professor Per Alström vid Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet, och Artdatabanken vid SLU.
För närvarande finns tre erkända arter av skator, varav två lever i Nordamerika. Alla skator utanför Nordamerika klassas som "bara" underarter av samma skatart, Pica pica.
– Vi kan dock visa att det finns goda skäl att klassa även flera grupper av skator utanför Nordamerika som separata arter, åtminstone om man ska fortsätta att erkänna de båda grupperna av skator i Nordamerika som två arter, säger Per Alström.
Forskarna har analyserat uppbyggnaden av dna i några delar av arvsmassan hos skator från olika delar av världen. Sådana uppgifter kan ge både en bild av olika gruppers släktskap och av hur länge dessa levt åtskilda från varandra.
Enligt denna analys har nordafrikanska skator levt åtskilt från alla andra grupper av skator under mer än tre miljoner år och drygt en miljon år senare kom skatorna i lågländerna i Kina att skiljas från skatorna på den tibetenska högplatån och arabiska halvön. Dessa har i sin tur varit åtskilda i cirka 1,4 miljoner år.
– Detta till synes märkliga utbredningsmönster förklaras sannolikt vav att en gemensam förfader till skatorna på tibetanska högplatån och arabiska halvön hade ett betydligt större utbredningsområde, som senare fragmenterades när klimatet förändrades och tidigare beboeliga områden förvandlades till öken, säger Per Alström.
Enligt forskarna bör nordafrikanska, tibetanska, arabiska skator och östkinesiska skator klassas som skilda arter, medan övriga skator i Europa och Asien – inklusive de två underarter som finns i Sverige – även fortsättningsvis bör ses som sex underarter av Pica pica.
Alla skator är till utseendet mycket lika, med undantag för den ena av de nordamerikanska arterna, som har gul näbb och gul bar hud vid ögonen. Båda de amerikanska skatarterna härstammar från Pica pica-skator som invandrade från nordöstra Asien för cirka 1,5 miljoner år sedan.
– Förvånansvärt nog skiljer sig den gulnäbbade skatan inte från den vanliga amerikanska skatan i de gener vi studerat. Den troligaste förklaringen är att de endast varit åtskilda under kort tid, men att näbb- och ansiktsfärgen förändrats snabbt. säger Per Alström.
Forskarna framhåller att det finns ett visst mått av subjektivitet i gränsdragningen mellan olika arter, men att deras nya förslag till indelning även verkar ha stöd i andra olikheter än i de undersökta generna.
– Bland annat verkar de skilja sig när det gäller läten, som sannolikt har betydelse för sociala kontakter, inklusive parbildning. Det behövs dock mer omfattande studier kring detta och kring eventuella kontaktzoner mellan de olika undergrupperna av skatfåglar, säger Per Alström.