Det visar forskare vid bland annat Uppsala universitet och Karolinska institutet i en studie som publiceras i den välrenommerade facktidskriften PLoS Genetics.
– Det här är en första observation, men i bästa fall kan våra resultat öppna för nya möjligheter att tidigt upptäcka och på längre sikt även behandla kranskärlssjukdom, säger professor Erik Ingelsson vid Institutionen för medicinska vetenskaper och Science for Life Laboratory, Uppsala universitet.
Med så kallad masspektrometri har forskarna undersökt blodprover från mer än 3 600 medelålders och äldre kvinnor och män. Med den tekniken är det möjligt att upptäcka ett stort antal mindre molekyler, metaboliter, som bildas under ämnesomsättningen.
Deltagarna var friska när de lämnade proverna, men under de upp till tio år som de har följts upp insjuknade 413 av dem i kranskärlssjukdom.
När forskarna analyserade vilka som hade insjuknat fann de ett starkt samband mellan sjukdomsrisk och halten i blodet av fyra av de undersökta metaboliterna. Tre var kopplade till sänkt och en till ökad risk för kranskärlssjukdom.
– De är vad vi kallar oberoende riskfaktorer. Det innebär att sambandet mellan dem och sjukdomsrisk inte kan förklaras av att de återspeglar andra redan kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, till exempel högt blodtryck, höga blodfetter eller fetma, säger Erik Ingelsson.
Forskarna har också påvisat samband mellan de fyra metaboliterna och detaljerade mått på struktur och funktion hos hjärta-kärl liksom vissa genvarianter kopplade till risk för hjärtkärlsjukdom.
– Ännu vet vi dock inte om våra nyupptäckta metaboliter är direkta orsaker till uppkomsten av respektive skyddet mot hjärtkärlsjukdom. Vi går nu vidare med experimentella studier i laboratoriet där vi försöker att få en bättre bild av om det finns sådana orsakssamband, säger Erik Ingelsson.
I dag finns beräkningsinstrument för att utifrån uppgifter om till exempel blodtryck, blodfetter, blodsocker, rökning och ålder bedöma en persons totala risk för att inom de närmaste åren insjukna i någon hjärt-kärlsjukdom.
– Bedömningen kan ligga till grund för om någon förebyggande behandling ska sättas in och hur intensiv den i så fall ska vara. Våra resultat pekar på att bedömningsinstrumenten som används i dag kan förbättras ytterligare genom att inkludera nya biomarkörer, som till exempel de nya metaboliterna, säger Erik Ingelsson.