Det visar forskaren Fredrik Swartling vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, tillsammans med kolleger i England, Kanada och USA i en studie som publiceras i den välrenommerade tidskriften Cancer Cell.
– Samtidigt som vår upptäckt ökar kunskaperna om uppkomsten av hjärntumörer hos barn och hur tumörerna fungerar öppnar den förhoppningsvis för framtida mer individualiserade och effektiva behandlingar, säger Fredrik Swartling.
I studien har forskarna med hjälp av en speciell cancergen, som kallas MYCN, i laboratorieförsök omvandlat omogna så kallade stamceller från olika områden i lillhjärnan, storhjärnan och hjärnstammen till cancerceller. Hjärntumörer hos barn innehåller ofta höga nivåer av MYCN-genen.
De canceromvandlade stamcellerna jämfördes med tumörer från över 100 barn med en form av hjärntumör som kallas för medulloblastom.
– Cellernas ursprung visade sig var minst lika viktig för tumörens svårighetsgrad och behandlingseffekten som den genetiska förändringen som omvandlat dem till cancerceller, säger Fredrik Swartling.
Den nya studien ifrågasätter tidigare forskning som har antagit att patienter med höga nivåer av en viss cancergen, som till exempel MYCN, bör få samma sorts behandling.
– Tumörerna är mer olika än vi hade trott. Trots att patienterna har samma diagnos och exakt samma förändring av en cancergen har det stor betydelse om tumören uppstått i lillhjärnan, storhjärnan eller hjärnstammen, säger Fredrik Swartling.
Tidpunkten för när tumörerna uppstått, till exempel redan under fostertiden eller efter födelsen, hade också betydelse för hur effektivt de svarade på behandlingen.
Forskningen går nu vidare för att utveckla enkla metoder för att i ett prov från patientens tumör på ett enkelt och tillförlitligt sätt påvisa tumörens ursprung.
– Sedan gäller det att utveckla flera olika behandlingar så att varje patient utifrån provsvaret kan ges bästa möjliga individuellt anpassade behandling, säger Fredrik Swartling.
Läkemedel liknande dem som använts i studien testas redan i kliniska prövningar på patienter.
– Förhoppningsvis kommer de att fungera som tänkt, men det kan dröja flera år innan vi kan börja använda dem på våra sjukhus, säger Fredrik Swartling.
Varje år insjuknar mellan 80 och 90 barn i Sverige med någon form av hjärntumör. Med en kombination av operation, läkemedel och strålning har prognosen gradvis förbättrats och i dag botas närmare tre fjärdedelar av barnen. Prognosen skiljer sig dock kraftigt mellan olika former av hjärntumörer.