I den pampiga Boksalen på Carolina Redivivas andra våning befinner sig den sista april omkring 200 personer ur Uppsalas societet: landshövdingen valborgsminglar med allt från höga politiker till universitetschefer och UNT:s chefredaktör.
Några minuter före det magiska treslaget övergår dock mingel till kaos. Då försöker alla samtidigt ta sig ut genom det nålsöga som de smala balkongdörrarna utgör. Den som inte vässat armbågarna riskerar nämligen att hamna längst bak i trängseln på balkongen – om man ens tar sig ut – när rektorn traditionsenligt vinkar till de tiotusentals vårfirarna i Carolinabacken nedanför.
Men nu ska det bli ordning i ledet. "Med anledning av nya säkerhetsrutiner kommer antalet personer på balkongen vid treslaget att vara begränsat", står det i det inbjudningskort som Uppsala universitet skickat ut till de väl utvalda personer som föräras att fira mösspåtagningen med rektorn.
– Det har alltid varit väldigt trångt vid utpasseringen, så nu styr vi upp det och ser till att det inte är för många på balkongen, förklarar överbibliotekarie Lars Burman.
Är det så att balkongen inte klarar hur många personer som helst?
– Jo, det tror jag nog att den gör. Den har ju varit med ett tag om man säger så.
Hur många som ska få vara på balkongen är ännu inte bestämt. Däremot att ett biljettsystem ska bringa ordning: "Vilka som får gå ut först är bestämt på förhand och biljett för balkongplats delas ut vid ankomst till Carolina Rediviva", står det i inbjudan. Som vanligt kommer rektorn att få gå ut först på balkongen, säger Lars Burman.
– Och därefter naturligtvis våra viktigaste gäster.
Vilka är de?
– Företrädare för universitetet eller vänuniversitet eller för staden. Vi brukar inte säga något om inbjudningslistan av säkerhetsskäl.
De gäster som inte fått en biljett har dock chans att komma ut på balkongen – efter mössviftningen. När folk börjar gå in igen kan andra gå ut, förklarar Lars Burman.
Har ni fått några reaktioner på det här?
– Bara att man tycker att det är bra.
I sin roll som överbibliotekarie har Lars Burman en given plats på balkongen. Det är höjdpunkten på sista april, tycker han.
– Det är ju en dag då Uppsalas fantastiska karaktär verkligen märks. Den där kraften som uppstår när väldigt många människor ses är något särskilt.