Nya nervceller upptäckta

Hos människor sker även i vuxen ålder en omfattande nybildning av nervceller i hjärnan.

Till skillnad från andra djur har människan en omfattande nybildning i området striatum (mörkrosa), som är viktigt för bland annat inlärning.

Till skillnad från andra djur har människan en omfattande nybildning i området striatum (mörkrosa), som är viktigt för bland annat inlärning.

Foto:

Uppsala2014-02-20 18:04

Hos människor till skillnad från hos andra däggdjur sker även i vuxen ålder en omfattande nybildning av nervceller i det för bland annat inlärning och rörelsemönster viktiga området striatum i hjärnan.

Det visar för första gången forskare vid Karolinska institutet och Uppsala universitet i en studie som publiceras i den välrenommerade vetenskapstidskriften Cell.

– Nybildningen av nervceller i striatum även i vuxen ålder kan vara en bidragande förklaring till vår hjärnas överlägsna formbarhet och anpassningsförmåga jämfört med hjärnan hos andra djurarter, säger docent Mehran Salehpour vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala.

I gamla skolböcker heter det att nervceller inte kan nybildas, men under de senaste 20 åren har flera forskargrupper visat att det hos både människor och andra däggdjur bildas nya nervceller i en för bland annat minnet viktig del av hjärnan som heter hippocampus.

I den nya studien har forskarna med en ultrakänslig teknik, som utvecklats av Mehran Salehpours forskargrupp, mätt halten radioaktivt kol-14 i nervceller från striatum från 91 avlidna kvinnor och män. Halten kol-14 i cellers dna är ett slags datummärkning av när cellerna bildades (se faktaruta).

Provsvaren kan nu för första gången påvisa att ungefär en fjärdedel av nervcellerna i striatum normalt förnyas en eller flera gånger under livet. Varje år byts nära tre procent av dessa förnyelsebara nervceller ut.

– Det är mer än vad som tidigare påvisats i hippocampus och mångdubbelt mer än vad som i tidigare studier påvisats i striatum hos en del andra däggdjur”, säger Mehran Salehpour.

Att det finns skillnader mellan människor och andra däggdjur har tidigare påvisats i ett område av hjärnan som hanterar lukter, luktbulben. Hos andra däggdjur, men inte hos människor, bildas nya nervceller i luktbulben.

– Mycket talar dock för att nya nervceller i striatum hos människan och nya nervceller i luktbulben hos andra djur har samma ursprung. Eftersom vi människor inte är lika beroende av luktsinnet har vi kunnat utnyttja dem bättre genom att förbättra hjärnkraften i striatum, säger Mehran Salehpour.

En del av proverna som undersökts kommer från patienter med den svåra neurologiska sjukdomen Huntingtons. Analyserna visar att i första hand är nybildade nervceller i striatum som förstörts vid sjukdomen.

– Vi går nu vidare och undersöker nervcellsnybildningen även vid flera andra neurologiska sjukdomar. Även om detta rör sig om ren grundforskning är förhoppningen att kunskaperna ska leda till nya sätt att hjälpa dessa patienter genom att stimulera nervcellnybildning eller förhindra nervcellsdöd, säger Mehran Salehpour.

Kärnvapentest möjliggör celldatering

Kärnvapenproven ovan jord under 1950-talet gör det möjligt att i dag datera när celler bildades. Proven ledde till att radioaktivt kol-14 i atmosfären fördubblades, men efter provstoppsavtalet 1963 har halterna gradvis sjunkit. Halten kol-14 i dna i celler återspeglar halten kol-14 i atmosfären när cellerna bildades. Genom att med ultrakänslig så kallad acceleratormasspektrometri mäta förhållandet mellan kol-14 och kol-12 i dna-prover kan därför tidpunkten för när celler bildades fastställas.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!