Videon är inte längre tillgänglig
Patienter som skadas eller till och med dör när de får vård innebär inte bara mänskligt lidande, det kostar också landstingen enorma summor pengar. En vårdskada kan vara när de inre organen skadas under en operation, eller om en patient blir magsjuk eller smittas av resistenta bakterier efter att ha legat på sjukhus. I Uppsala län beräknas bara vårdrelaterade infektioner kosta landstinget ungefär 120 miljoner kronor varje år, vilket är ungefär två procent av landstingets budget för hälso- och sjukvård.
En mätning som Sveriges kommuner och landsting, SKL, gjort under hösten, visar till exempel att landstinget i Uppsala län har näst högst förekomst av vårdrelaterade infektioner i landet. Nu har landstingets produktionsstyrelse beslutat sig för att antalet vårdskador ska reduceras enligt en plan som en expertgrupp från SKL, har satt upp.
– Landstinget arbetar redan med många av de åtgärder som beskrivs, men vi i produktionsstyrelsen vill ta det lite längre, säger Nina Lagh (M), ordförande för produktionsstyrelsen.
Det övergripande målet är att ingen patient ska drabbas av vårdskador som går att undvika.
– Man skulle kunna tänka sig en nollvision för vårdskador, men det kan vara svårt så här till en början. Det finns vårdskador som är mer eller mindre svåra. Det är bättre att börja med undvikbara och allvarliga skador, säger Anders Björklind, chefläkare vid landstingets ledningskontor.
Men Nina Lagh vill inte helt utesluta nollvisionen.
– Det är klart att man alltid har en nollvision för vårdskador, för annars skulle vi säga att vi accepterar en viss nivå. Men om man kan uppnå dem är en annan sak. Det beror på hur långt man kan nå och det vet vi inte i dag.
För att nå målet ska landstingets verksamheter införa de åtgärder som SKL har tagit fram för att minska vårdskador. Åtgärderna kommer att ske inom åtta vårdområden där vårdskador är särskilt vanliga och allvarliga, som till exempel läkemedelsrelaterade problem, fallskador och vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Resultaten ska mätas och följas upp under 2012.
– Det är viktigt att mäta resultatet, men vi ska även mäta hur riktlinjerna följs upp i organisationen. Den kombinationen tror vi är ett bra sätt att ta reda på hur det fungerar, säger Anders Björklind.