Nya kostråd - igen
Lättmargarin eller äkta smör - vad ska man äta egentligen? Nya bud hela tiden och nu ska det än en gång utredas vilken näring vi behöver.
- Medelhavsdieten har jag följt. Det är gott och annorlunda, med mycket fisk, säger Jessica Roudriugez.
Foto: Rolf Hamilton
- Nordens samlade expertis kommer att gå igenom den litteratur som finns för att se om ändringar behöver göras. Arbetet kommer att starta nästa år, säger Irene Mattisson som är nutritionist på Livsmedelsverket.
I näringsrekommendationerna står bland annat vilken balans mellan protein, fett och kolhydrater man bör ha och hur mycket av olika sorters fetter, tillsatt socker och kostfiber som är bra. Rekommendationerna handlar också om vitaminer, mineraler och vikten av fysisk aktivitet.
Kostråden som svenska Livsmedelsverket ger ut baseras på NNR. Därför är en förändring av kostråden inte alls en omöjlig följd av näringsrevideringen, tror Irene Mattisson, även om det kommer dröja några år till dess.
- Det kan bli ändringar, men först måste man se vad man kommer fram till, säger hon.
Livsmedelsverkets kostråd har på senare år debatterats flitigt och många menar att en revidering behövs. Anhängare av andra dieter, som bland annat fettförespråkaren och läkaren Annika Dahlqvist, menar att kostråden inte stämmer och att de förbiser mycket forskning. Men Livsmedelsverket anser sig ha god grund för sina råd.
- Det finns studier som motsäger delar av våra kostråd, bekräftar Irene Mattisson.
Men hon tillägger att det också kontinuerligt kommer nya studier som stämmer med kostråden, och de är i majoritet. Det viktiga, anser Irene Mattison, är att göra systematiska genomgångar av den vetenskapliga litteraturen för att se vad den samlade bilden blir.
- Mycket av kritiken bygger dessutom på studier som handlar om till exempel viktnedgång, och våra råd gäller en vanlig kost för friska personer, inte en diet, säger Irene Mattisson.
Fotnot: På måndag 24 november tas den mångfald av kostråd och dieter som florerar upp på föreläsningen "En statlig kostcirkel eller många kändisbantare - vem kan man lita på?". Universitetshuset i Uppsala klockan 19.00. Medverkar gör, bland andra, vetenskapsjournalisten Karin Bojs och Christian Berne, medicinprofessor.
Tre, av många, vanliga kostråd:
Medelhavsmat: Mindre rött kött
Medelhavsdieten bygger på den mat som är traditionell i länderna kring Medelhavet.
ÄT: Ordentligt med frukt och grönsaker samt fisk och fågel. Ungefär 35 procent av energin i maten ska komma från fett. Helst fett från nötter, olivolja och rapsolja. Lite rött vin är bra.
UNDVIK: Livsmedel som innehåller transfetter och mättade fetter. Ät mindre rött kött, smör, margarin eller mejeriprodukter som innehåller mycket fett.
Högfettskost: En ostskiva med smör på till fika
LCHF, som står för Low Carb, High Fat - lite kolhydrater, mycket fett. Förespråkas av bland andra läkaren Annika Dahlqvist och har en viss del gemensamt med Atkins och GI-dieterna.
ÄT: Fritt fram för exempelvis ägg, fisk, skaldjur, kött och såser. Bra med ovanjordsgrönsaker som avocado och broccoli. Mejeriprodukter går fint, men det ska vara varianter med hög fetthalt, inga lättprodukter.
UNDVIK: Socker och alla former av sötsaker är inte okej. Här ingår också bland annat potatis, rotfrukter, spannmålsprodukter som ris, pasta och bröd. Margarin och charkvaror innehåller bland annat mycket tillsatser. Öl och söt frukt är också tveksamt.
Livsmedelsverkets kostråd: Välj gärna lättmargarin
ÄT: Ett halvt kilo frukt och grönt om dagen. En stor del av portionen på tallriken ska vara pasta, potatis ris eller liknande. Bröd till varje måltid, gärna fullkorn. Välj helst nyckelhålsmärkta livsmedel. Ät fisk tre gånger i veckan och flytande margarin eller olja i matlagningen. Använd lättmargarin på smörgåsen i stället för smör eller Bregott.
UNDVIK: Bland annat läsk, godis, kakor och snacks till vardags. Äter man bra i övrigt får man dock plats med ungefär 200-300 kalorier sådana onyttigheter per dag, vilket motsvarar cirka 65 gram choklad.
Så jobbar vi med nyheter