2018 brann Gottsundaskolan ner i en våldsam brand, som senare visade sig ha varit anlagd av två tonårstjejer.
Natten mot den 8 oktober 2018 blir 483 elever i Uppsala skollösa. Framför ögonen på chockade Gottsundabor som begett sig ut i det eldupplysta mörkret brinner Gottsundaskolan ner till grunden, i en brand anlagd av två tonårstjejer.
Förra Gottsundaskolan bestod av utspridda enplansbyggnader strax norr om den skola som nu byggts.
Nu i höst, sex år senare, kan dagens högstadieelever flytta in i en sprillans ny skola.
– Häromveckan var elevrådet här och tittade. De var supernöjda med allt. Ja, förutom då alla trappor, säger Mattias Bergström, som är projektansvarig från kommunen och som tillsammans med några kollegor visar oss runt.
Skolan har fem våningar. Varje årskurs får ett eget plan, tanken är att niorna hamnar högst upp. (Ja, det finns hiss också.)
Den fem våningar höga byggnaden strax söder om Gottsunda centrum blir Uppsalas klart högsta skola. Den ska rymma 720 elever, omkring 200 fler än sin föregångare.
Utvändigt är skolan klar. Invändigt är allt utom möblerna på plats, men det råder fortsatt byggstök.
Vi börjar rundturen i den del av skolan som ska bli en mötesplats för hela Gottsunda. När skoldagen är slut ska föreningar nämligen få hyra in sig i bild- och musiksalarna.
– En tanke är att det ska göra stadsdelen mer levande och tryggare på kvällstid, säger Fredrik Ahlgren, nyproduktionschef på kommunala Skolfastigheter.
Eftersom tomten har stora höjdskillnader har man behövt komma på kreativa lösningar på skolgården.
Fler träd än vanligt har sparats på skolgården. Orsak? Cinnoberbaggen.
Bygget har haft sina utmaningar:
För det första behövde skolan bli klar på fem år i stället för det normala sju-åtta. Eftersom det var bråttom att åter ge Gottsunda en permanent skola skapades en särskild projektgrupp och alla inblandade på kommunen fick lägga annat åt sidan. Själva planeringsstadiet kapades då med ett par år.
För det andra var tomten liten i förhållande till hur många elever skolan ska rymma – därav byggnadens alla våningar.
I matsalen finns en stor läktare, där eleverna kan sitta vid samlingar. Den kom till eftersom höjdskillnaderna på tomten är så stora.
I matsalen kommer man kunna servera 1400 portioner.
För det tredje är tomten väldigt backig. Det har inneburit en del annorlunda lösningar både för byggnaden och skolgården. Som den jättelika trappan/läktaren inne i matsalen, där eleverna kan sitta på exempelvis skolavslutningar.
För det fjärde finns den fridlysta cinnoberbaggen i träden i omgivningen.
– Därför har vi behövt spara fler träd än vi nog annars hade gjort. Men det blev ju väldigt fint, säger Mattias Bergström som även är nöjd med hur skolan smälter in i området med sitt lerfärgade tegel och sina skogsgröna fönsterkarmar.
Idrottshallen är fullstor och ligger av logistiska skäl på andra våningen.
Ett annat huvudbry har varit ljudisoleringen av den fullstora idrottshallen. Den ligger på andra våningen – rakt ovanför rektorsexpeditionen. För att skolledningen inte ska få huvudvärk av bolldunk och jympadojjsgnissel har man lagt en extra ljudisolerande matta samt bevarat ett tomrum mellan idrottshallens golv och bottenvåningens tak.
Intill elevernas skåp och hemklassrum har man sparat rejäla utrymmen för rasthäng.
I stället för trä har man valt linoleum eller slipad betong för golven, för att göra dem slitstarkare.
Än råder byggstök, men om några veckor ska allt vara klart och städat.
Till skillnad från 1900-talets skolor är korridorerna betydligt bredare, med rejäla utrymmen för rasthäng. Det ska både minska konflikter och göra skolan mysigare.
– I dag satsar man på att skapa så kallade hemvister för eleverna: en plats nära skåpen och hemklassrummet där de kan hänga mellan lektionerna, säger Fredrik Ahlgren.
Ena väggen i matsalen pryds av en jättelik målning, som jobbats fram med inspiration från Gottsundas elever. Konstverket är skapat av konstnärskollektivet Grounding Future(s) på uppdrag av Uppsala kommun.
Och kommunen har dragit lärdomar från andra skolor som man byggt på senare tid. Tiundaskolan och Västra Stenhagenskolan har liknats vid akvarier på grund av alla de stora glaspartierna som var tänkta att ge ljus och luft – men som i stället stressat både lärare och elever. På Gottsundaskolan kan förbipasserande inte titta in i klassrummen.
– Det är för att värna arbetsron. Vi har inte heller lika mycket trä här som på exempelvis Tiundaskolan, utan linoleum och slipad betong som är mer slitstarka material, säger Fredrik Ahlgren.
Och mindre brandfarliga?
– Det är också en fördel såklart.
Salarna för hemkunskap är så gott som klara.
Slöjdsalarna kommer att kunna hyras av föreningar efter skoltid.