Kommunen har ett avtal med staten om att bygga bostäder, i utbyte mot fyrspår till Stockholm. 21 500 av de 33 000 bostäder som Uppsala åtar sig att bygga ska ligga i de sydöstra stadsdelarna.
Kommunstyrelsen offentliggjorde på onsdagen sitt slutgiltiga förslag på en fördjupad översiktsplan för de sydöstra stadsdelarna.
2018 tecknades avtalet med regeringen, som går ut på att staten finansierar fyrspårig järnväg och en ny tågstation i Bergsbrunna, samt betalar halva kostnaden av en av de planerade spårvägarna (den mellan Gottsunda och Bergsbrunna). I gengäld ska kommunen säkerställa 33 000 nya bostäder. 21 500 av dessa ska ligga i sydöstra staden.
– Den här planen är vårt sätt att visa att vi tänker leva upp till avtalet, säger Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande.
Han presenterar planen vid spår 4 på Uppsala Centralstation för att göra en poäng: det måste gå att pendla till och från Uppsala. I nuläget finns ingen reservkapacitet på grund av för få tågspår, vilket leder till tågstopp och annat som hämmar arbetspendlingen. Därför, menar Pelling, behövs fyrspår. Och därför behöver planerna för sydöstra staden realiseras.
– Vill man ha fyrspår behöver man säga ja till den här planen. Vi måste visa att vi är intresserade av statens pengar.
Han fortsätter:
– Det går inte att göra större förändringar i det här skedet, då håller vi inte tidsplanen. Det är på eller av, ja eller nej, som partierna har att ta ställning till nu.
Enligt Pelling har man i det nya förslaget tagit hänsyn till övriga partiers och medborgarnas synpunkter. Bland annat möts Moderaternas krav på fler småhus – det blir 5 000 stycken.
En tredjedel av bostäderna kommer att vara hyresrätter, och 35 procent av dessa kommer att ha särskilt låg hyra.
De 21 500 bostäderna ska växa fram mellan 2025 och 2050. Enligt tidigare plan skulle det första bostadsområdet byggas längs väg 255. Boende i området protesterade då för att bevara både utsikt och pulkabackarna intill vägen. Nu kommer man i stället vänta med det området till sist, närmare 2050.
Den nya tågstationen med järnväg i Bergsbrunna planeras stå klar 2029. Då ska de första bostäderna finnas i anslutning till stationen. Därefter byggs ett centrum längre söderut, runt den nya spårvägsdepån som planeras.
En tydligare buffert mot naturreservatet Lunsen har tillkommit i planerna, liksom fler grönområden. Majoriteten av husen kommer vara endast två till fem våningar höga, och ska ha väl tilltagna innergårdar som släpper in solljus i lägenheterna.
Samtliga detaljplaner lämnar kommunstyrelsen över till nästa mandatperiod – också det efter påtryckningar från politikerna.
Erik Pelling tror att den föreslagna planen röstas igenom i kommunfullmäktige.
– Sedan hoppas jag att kommande styre respekterar ett beslut i kommunfullmäktige. Man kommer ju fortfarande kunna påverka mycket eftersom vi lämnar en stor del av detaljplanerna. Att riva upp planeringen skulle sinka tidsplanen och äventyra avtalet med staten, så det skulle jag inte rekommendera, säger han.
Yttranden som inkommit gällande den tidigare översiktsplanen har bland annat berört bevarandet av mer natur och att ny bebyggelse ska anpassas till befintlig. Farhågor har också lyfts att kommunen ska bygga en betongstad med för lite solljus.
Även från politiskt håll har planerna kallats för ett miljonprogram.
– Men jag vänder mig starkt mot den nidbilden, att det skulle vara ett miljonprogramsgetto. Det är faktiskt inte sant, då har man inte läst på, säger Erik Pelling.
Protesterna mot planerna har varit omfattande. Här protesterar närboende mot att pulkabackar ska bebyggas.
Kommunstyrelsen röstar om översiktsplanen den 24 november. Slutgiltigt beslut fattas i kommunfullmäktige på lucia.
Partierna ska den kommande veckan bestämma sig för om de vill anta översiktsplanen eller inte. Erik Pelling ber att få återkomma gällande mittstyrets (S, L och MP:s) inställning.
– Men skulle vi inte säga ja innebär det ju att vi inte står bakom fyrspårsavtalet och det är kanske inte så troligt.
KD låter dock hälsa i ett pressmeddelande att de redan nu vet att de kommer rösta nej. Partiet tycker att processen med sydöstra stadsdelarna gått för fort och inte är tillräckligt förankrad hos vare sig de politiska partierna eller bland medborgarna. KD begär därför ett omtag i frågan efter valet, enligt partiledare Jonas Segersam.
Även Moderaterna har tidigare uttryck en vilja att se ett omtag för planerna. Men vad de – och övriga partier – beslutar återstår att se.