I fjol slog EU-kommissionen fast att Sverige bryter mot EU:s arbetsdirektiv och gör alldeles för många undantag gällande reglerna om elva timmars dygnsvila per 24-timmarsperiod för region- och kommunanställda. Regelverket sågs över och 1 oktober trädde de nya reglerna i kraft.
För ambulanspersonalen i Region Uppsala har det inneburit att dagpassen förlängts från 9,5 timmar till 11 timmar och att nattpassen kortats från 14,5 timmar till 13 timmar. De längre dagpassen har orsakat stort missnöje.
– Det är ingen som är nöjd. På ett dagpass är man på jobbet från halv 8 på morgonen till halv 19 på kvällen. Man träffar knappt familjen, säger en ambulanssjuksköterska som vill vara anonym till UNT.
På andra platser i Sverige har debatten handlat om att ambulanspersonal inte längre kan erbjudas dygnstjänstgöring, som inneburit att man arbetat dygnet runt i en vecka för att följande vecka vara helt ledig. Men i Uppsala är dygnstjänstgöringen redan borta sedan länge.
– Vi vill bara ha kvar våra gamla arbetstider. Det nya reglerna är en pappersprodukt som gjort både personalen och cheferna missnöjda och som på sikt även drabbar befolkningen negativt, menar ambulanssjuksköterskan.
De skärpta reglerna har även orsakat svårigheter med schemaläggningen. Bara en vecka efter att de nya reglerna trädde i kraft togs en ambulans tillfälligt ur drift i Uppsala. Enligt uppgifter berodde det på att en sjuklucka i schemat inte gick att bemanna, då tillgänglig personal omfattades av dygnsvilan och alltså inte fick jobba. I stället togs en ambulans från Tierp ner till Uppsala och en enklare typ av ambulans som saknar den utrustning som finns i akutambulanser sattes in i Tierp.
– Det räcker att två patienter blir sjuka samtidigt för att en resursbrist ska uppstå, säger ambulanssjuksköterskan.
Motståndet för de nya reglerna delas av arbetsgivarna.
– Att arbetsgivarna och personalen är så samstämmiga är en ganska unik situation. Vi tycker ju inte heller att de nya reglerna är bra. Det försvårar vårt arbete och orsakar längre, tuffare pass för personalen. Det är ju på dagen det finns som mest att göra, säger Lars Westman, avdelningschef på ambulansen i Uppsala.
Det är Sveriges kommuner och regioner (SKR) som tillsammans med arbetsgivarorganisationen Sobona och de sex fackliga organisationerna inom kommuner och regioner kommit fram till de nya reglerna.
Maria Thunberg, HR-chef på Akademiska sjukhuset, skriver i ett mejlsvar att Region Uppsala förhåller sig efter de lagar som finns, men att man förstår de utmaningar som uppstått.
"De nya kraven syftar till att skapa en bättre arbetsmiljö och återhämtning och vi försöker på olika sätt bidra med stöd och verktyg för att skapa förutsättningar till det", skriver hon.
Samtidigt medger hon att de nya bestämmelserna ställt till med problem.
"Dygnsvilan gör det svårare att täcka luckor och på så vis blir verksamheten mer sårbar".
På grund av att personalen ofta befinner sig mitt i ett ärende långt från hemstationen vid arbetspassets slut är ambulansverksamheten beroende av att anställda jobbar övertid, menar ambulanssjuksköterskan som UNT pratat med.
– Det har börjat pratas om internt bland personalen att börja vägra övertid. Vårdpersonal kan ju inte strejka, det blir samhällsfarligt. Att göra det jobb vi avtalat men vägra jobba övertid blir ett sätt för oss att visa vårt missnöje, säger ambulanssjuksköterskan.