Nya elektrikeravtalet viktig banbrytare
Elektrikerförbundet är den part som är mest nöjd med det nya avtal som skrevs under i helgen. Höga kostnader för strejken tvingade till slut arbetsgivaren att skriva ett avtal som frångick en viktig princip, att inte blanda in lagar i kollektivavtalet.
Det nya avtalet ska motverka byggstressen, tror man, genom en reglering som bygger på arbetsmiljölagen.
— Det känns som att vi har fått ett verktyg till, en liten knorr på slutet, säger ombudsmannen Mikael Pettersson.
Men det är fortfarande arbetsmiljölagen som gäller. Arbetsgivaren förbinder sig att följa den men kan inte bli skadeståndsskyldig enligt kollektivavtalet.
— Det är svårt att säga vad det betyder i praktiken. Det kommer att ta tid innan systemet sätter sig, innan skyddsombud och andra i organisationen har tagit det till sig.
Kompetenspengar till pension
Han är också nöjd med att pengar till kompetensutveckling nu överförs till pensionerna och med det nya löneavtalet som ger 9,3 procents påslag på ackorden under tre år. De fasta lönerna ökar bara med 6,7 procent men alla elektriker som är på arbeten som varar mer än åtta timmar, till exempel alla större byggprojekt, har ackord.
Arbetsgivarsidan håller en fasad utåt där man säger sig vara nöjd med att ha fått ett treårsavtal och att man i den nya skrivningen slipper dubbla sanktioner för arbetsmiljöbrott.
— Det som blev är ju ingen vanlig kollektivavtalsregel som ger skadeståndsskyldighet. Det är lagen som gäller, säger Åsa Kjellberg Kahn, förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen EIO.
— Vår grundläggande inställning är fortfarande att lag ska vara lag, att det blir fel i systemet att föra in lagar i avtalet. Men som situationen utvecklade sig fick vi laga efter läge.
Sveriges Byggindustriers vd Bo Antoni anser att facket nu överträtt en gräns och fått en maktposition som han hoppas man "använder med omdöme". Han tycker att facket har för stor makt i byggsektorn då man genom att lägga ned arbetet orsakar stora skador och därför kan få igenom vilka krav som helst.
Strejken kostade 50 miljoner
Enligt EIO:s beräkning kostade elektrikerstrejken sammanlagt 50 miljoner kronor. Flera stora byggen, däribland Skanskas samtliga projekt i landet, hotades. Frågan är om inte pressen från kunder och marknad gjorde att arbetsgivarna till sist såg sig tvungna att acceptera budet?
— Det var flera faktorer som samverkade. Men visst, skadorna för tredje man blir snabbt mycket stora vid en konflikt, säger Åsa Kjellberg Kahn.
Så jobbar vi med nyheter