Nya E 4 kan rädda fyra liv per år

Världens första motorväg var egentligen en racerbana och byggdes i Berlin 1921. Italien snappade upp idén och byggde flera motorvägar på 20-talet, följt av Tyskland som kom i gång på allvar med motorvägsbyggandet på 30-talet.
I Sverige började man inte fundera på motorvägar förrän efter andra världskriget. Den första svenska motorvägen byggdes mellan Malmö och Lund enligt den tyska modellen där vägarna konstruerades i betong. Vägen stod klar 1953 och invigdes av Prins Bertil. Vid den här tiden talade man inte om "motorväg" utan använde det italienska ordet "autostrada".

Under 50- och 60-talet byggdes ett antal motorvägar runt om i Sverige. Man ville knyta samman större städer och leda trafiken förbi stadskärnorna. Utbyggnaden fortsatte på 70-talet och det var då som motorvägen mellan Uppsala och Arlanda byggdes. Under 80-talet stannade motorvägsbyggandet av något. Minskade anslag och satsningar på motortrafikleder i stället för motorvägar var några av orsakerna, men lågkonjunkturen på 90-talet satte fart på motorvägsbyggandet igen. Jobb skapades genom vägbyggen och man började inse att motorvägar var betydligt säkrare än motortrafikleder.
1997 inleddes försök med trefältsvägar med mitträcke, ett trafiksäker och billigt alternativ till motortrafikleder. Försöken blev lyckade och i början av 2000-talet byggdes allt fler vägar om till trefältsvägar medan motorvägarna reserverades för vägsträckor med mer intensiv trafik.
I och med invigningen av nya E4:an mellan Björklinge och Mehedeby kommer Sveriges drygt 1590 kilometer motorväg att utökas med ytterligare 54 kilometer.

Motorvägar är förhållandevis trafiksäkra jämfört med vanliga landsvägar och stadstrafik. Farliga situationer som mötande trafik, korsningar, oskyddade trafikanter och stillastående fordon undviks, men det betyder inte att olycksrisken är lika med noll.
Ungefär 25 personer omkommer varje år på Sveriges motorvägar. Oftast handlar det om singelolyckor, omkörningsolyckor eller påkörningar bakifrån, men tre till fyra personer som dör i trafikolyckor på motorvägar är faktiskt fotgängare. De befinner sig i de flesta fall på motorvägen ofrivilligt, för det mesta på grund av något fel på bilen.
För att förbättra säkerheten på motorvägarna försöker man i Uppsala län se till att det inte finns föremål vid vägen som kan vara farliga om man kör på dem. Det handlar till exempel om räcken för att hindra fordon från att komma ned på underliggande vägar, belysta trafikplatser och krockvänliga belysningsstolpar.

Den nya E4:an kommer enligt Vägverkets beräkningar att bli en vinst ur trafiksäkerhetssynpunkt. Tidigare dog i snitt fyra personer och 18 personer skadades per år på gamla E4:an mellan Uppsala och Mehedeby. Vägverkets förhoppning är att de siffrorna ska bli betydligt lägre efter invigningen av nya motorvägen.
På länsgränsen mellan Uppland och Västmanland har nästa stora projekt precis startat upp, också där för att förbättra trafiksäkerheten.
- Vi ska bygga motorväg mellan Enköping och Sagån. Det har varit en väldigt olycksdrabbad vägsträcka, säger Marjo Viita, informatör på Vägverket.
Lars Bengtsson, projektledare på Vägverket, håller precis på att besiktiga de sista detaljerna längs med nya E4:an innan öppnandet. Viltstängsel och trafikskyltar måste sitta rätt och personal från Vägverket besiktigar hela sträckan till fots.
- Vi gör sista rycket nu för att hinna klart till invigningen, berättar Lars Bengtsson.

Vad nästa projekt i Uppsala län blir vet han inte riktigt ännu, det beror på hur budgeten kommer att se ut.
- E4-projektet har slukat en massa pengar så vi får väl se om det blir någonting över till annat, säger han.
Ett projekt som varit på gång är väg 56 mellan Heby och Gysinge. Där ska vissa sträckor byggas om och mitträcken ska sättas upp.
- Även väg 288 ut mot Rasbo har varit uppe, men vi får se vad det blir, säger Lars Bengtsson.
Först ska nya E4:an öppnas den 17 oktober.