På Svenssons Krogar, där bland annat Aaltos ingår, uppmuntras man numera att ge en viss procent av notan i dricks vid kortbetalning.
– Det har varit lite debatt om det gynnar oss eller inte. Vi tar oftast bort funktionen om man bara beställer en öl till exempel, berättar Alva-Leigh Dahlgren.
Det är sen eftermiddag i mellandagarna, och hon har precis gått på sitt pass som hovmästare på Aaltos. Det är en lite lugnare kväll som väntar, men ett gäng sällskap är ändå inbokade.
Gör personalen bra ifrån sig kan det bli ett extra klirr i kassan.
– Jag tycker att dricksen är otroligt viktig. Man hör ofta missförståndet att dricks är inkluderat i vår lön. Jämför man med USA förstår jag tanken, men det är fortfarande ett fysiskt påfrestande yrke, säger Alva-Leigh Dahlgren.
Långa pass, alltid på fötterna och klen ersättning för obekväma arbetstider. Att kunna ta emot en extra peng när man gjort bra ifrån sig är inte bara en bonus, utan livsviktigt för hela yrket, menar hon.
– Det kanske låter girigt, men jag tror att många inte skulle vara i den här branschen utan dricksen.
Men hur dricks kan och bör ges är inte längre självklart. Shamal Ghalandari, ägare av Restaurang Tjuren, har sett de nya kortläsarna och funderar på att skaffa samma.
– Jag är lite sugen på det där. Men känns det inte lite som att man tvingar gästerna då? Jag vet inte riktigt.
Han har jobbat i restaurangbranschen i 25 år och upplever att Uppsalaborna gärna dricksar. Men det har helt klart minskat.
– Folk var mer generösa när det användes kontanter. Det behövde inte vara stora summor, men alla lämnade någonting.
På både Tjuren och Aaltos delas den dricks som kommer in med all personal som jobbar under samma skift. En vällagad rätt är inte mycket att ha på en dåligt diskad tallrik, förklarar Shamal Ghalandari. Men hur personligt känns det att inte få någon dricks alls?
Tjurens servitriser för kvällen, Isa Norén och Johanna Säfström, medger att det ibland faktiskt kan svida.
– Är det noll kronor lägger jag det på mig själv, att jag har presterat sämre. Man blir lite ledsen, hemskt nog, säger Isa Norén.
– Man förväntar sig det inte lika mycket av en barnfamilj. Men är det ett större bord som man känner att man klickat med under kvällen så blir man lite besviken, säger Johanna Säfström.
Ja, dricksen spelar fortfarande en viktig roll, både som motivation och för att dryga ut kassan. Men det är inte alla i Uppsalas restaurangliv som uppskattar fenomenet.
Evgheni Bors är restaurangchef på Iberico, och berättar att han personligen är emot dricks helt och hållet – oavsett hur den ges.
– Jag förstår att folk vill ge det och jag blir glad för personalens skull. Men det är en kortsiktig form av uppskattning mot restaurangen. En bra recension är viktigare, säger han.
Evgheni Bors är ursprungligen från Moldavien, och har jobbat inom restaurang i allt från Ryssland till Dubai. I många länder överstiger dricksen den faktiska lönen.
– I Sverige är systemet byggt annorlunda, du ska inte behöva dricks. Det skapar också ett onödigt element av muta, som servitör kommer du att ägna mer tid åt vissa bord. Då utvecklas man inte professionellt.
Att dricks skulle vara på väg att dö ut i Sverige tror han däremot inte alls.
– Jag tror att det kommer finnas kvar. Svenskar är väldigt omtänksamma. De vill alltid ge ett extra tack.