Vid Akademiska sjukhuset har viruset hittats i ventilationssystemet nära 60 meter från patientrummen.
Den framgår av en forskningsstudie som publiceras i vetenskapstidskriften Scientific Reports.
– Våra resultat ger ytterligare stöd för att luftburen spridning av sars-cov-2-virus kan vara en underskattad risk, säger infektionsläkaren och forskaren Erik Salaneck vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet.
Studien genomfördes vid infektionskliniken i slutet av april. Vid ett par tillfällen med drygt en veckas mellanrum togs prover från luftuttagen i rum där patienter med covid-19 vårdats, i ventilationstrummor och från luftfilter på husets vind. Forskarna satte också ut odlingsskålar under luftuttagen i taket och i ventilationstrummor för att fånga in eventuella virus.
Både i prover från luftuttagen några meter från patienternas sängar och långt inne i ventilationssystemet påträffades sars-cov-2-virus.
– Droppar med virus som uppstår när patienter hostar eller nyser kommer inte så långt, de faller ner redan efter någon meter. Våra resultat visar att sars-cov-2 kan spridas betydligt längre i så kallade aerosoler som kommer ut när man pratar eller andas, säger Erik Salaneck.
Men kan inte en alternativ förklaring vara att själva ventilationssystemet fungerar som en slags ”virusdammsugare”, som drar in virus som annars snabbt skulle fallit ner på golvet?
– Nej, luftomsättningen är inte tillräckligt hög i patientrummen för att ge en sådan effekt, säger Erik Salaneck.
Ett till synes lugnande besked är att coronavirusen från luftuttagen och ventilationstrummorna i laboratorieförsök inte infekterade och förökade sig i odlade celler. Men det gör inte att forskarna avskriver luftburen virusspridning som en hälsorisk.
– Många faktorer, till exempel uttorkning, kan ha minskat virusens infektionsförmåga under vägen från patienterna tills dess att vi samlade in proverna många timmar senare. Vi vet också att smittsamheten vid covid-19 är högst i början av infektionen, men de som vårdades vid infektionskliniken hade oftast varit sjuka länge innan de kom dit, säger Erik Salaneck.
Erik Salaneck infektionsläkaren och forskaren vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet.
Forskarna planerar därför att ta nya prover från ventilationssystemet och upprepa laboratorieförsöken på odlade celler om och när patienter i ett tidigt skede av covid-19 läggs in på kliniken.
Forskarna framhåller att de inte ser coronavirus som påträffas långt inne i ventilationssystemet som någon påtaglig risk, till exempel för servicepersonal som gör underhållsarbeten där.
– Men att sars-cov-2 kan följa med luften så långt väcker onekligen frågor om hur länge och hur mycket virus som kan finnas i luften betydligt närmare en infekterad person. Det gäller inte bara i vårdmiljöer, utan överhuvud taget i slutna rum med begränsad ventilation, säger Erik Salaneck.
Han och hans forskarkollegor anser att det utifrån deras egen och flera andra studier finns skäl att ifrågasätta om någon meters fysisk distans och noggrann handhygien räcker för att skyddas mot smitta.
– Numera finns många exempel på att personer smittas när de andas in virus från aerosoler på längre avstånd än någon meter från en smittsam person. Nu när smittspridningen på nytt skjutit fart bör man undvika att åka kollektivt eller handla i affärer, men om man ändå måste göra det tycker jag det borde vara självklart att använda munskydd, säger Erik Salaneck.