Nya asyllagen gör att fler vågar söka vård
I och med den nya asyllagen vågar flyktingar som tidigare levt gömda söka sjukvård. Därför är trycket på asylhälsan Cosmos i Uppsala enormt just nu. Patienter som behöver vård måste skickas hem igen i brist på resurser.
Hovhannes Khachatryan och Diana Gevorgyan med tvååriga dottern Mane kom till Sverige från Armenien för snart tre år sedan. Efter att ha nekats asyl gick under jorden i sju månader. I dag lever de återigen öppet, men livet som gömda har satt spår.
Foto: Rolf Hamilton
Migrationsverket i Uppsala har fått kontakt med 87 personer i länet som tidigare varit osynliga för samhället. Ett flertal har levt utan medicinsk vård i åratal på grund av rädsla för upptäckt. Därför har trycket på sjukvården i Uppsala nu blivit större.
- Det har kommit fler än vi trott, det kommer folk hela tiden. Bara på en dag kan 15 personer som varit okända för oss dyka upp här, säger Annika Ågren som är verksamhetschef och sjuksköterska på asylhälsan.
Lider av stress och ångest
I en soffa på mottagningen sitter 26-årige Hovhannes Khachatryan och 24-åriga Diana Gevorgyan med tvååriga dottern Mane. De kom till Sverige från Armenien för snart tre år sedan och gick under jorden i sju månader efter att ha nekats asyl. I dag lever de återigen öppet, men livet som gömda har satt spår.
- Det har varit fruktansvärt. Man är rädd för allt hela tiden och det var svårt att få tag på mat, säger Hovhannes Khachatryan.
Värst drabbad av isoleringen har dottern blivit, som i dag är mycket folkskygg. Eftersom hon mådde så dåligt sökte det unga paret hjälp på asylhälsan redan när de levde gömda, trots rädslan för avslöjande. Något de i efterhand är mycket glada över.
- Vi har fått mycket hjälp och litar på dem här, säger Hovhannes Khachatryan.
Förutom den armeniska familjen har ungefär femtio personer som tidigare varit gömda sökt hjälp hos asylhälsan, varav ett flertal barnfamiljer. En del har levt isolerade i nära fem år utan någon kontakt med sjukvården. De allra flesta är hårt tärda psykiskt och lider av stress och ångest.
Grupp med speciella behov
Tidigare har patienterna kunnat få tid hos en sjuksköterska inom en vecka, men nu är väntetiden längre. För ett läkarbesök måste de till exempel vänta minst en månad.
- Vi betar av så gott det går och försöker hårdprioritera. Vi hjälper i första hand barn. Det är hårt att behöva skicka hem folk som levt gömda länge och äntligen vågat söka hjälp. De blir väldigt besvikna, säger Annika Ågren.
I dag har mottagningen en heltidsanställd och tre deltidsansställda. Förutom Annika Ågren arbetar ytterligare en sjuksköterska, en barnmorska och en läkare på avdelningen.
I nuläget kan mottagningen ta emot cirka 4-5 patienter per dag och person.
- Vi hinner inte med fler, eftersom det ska vara en tolk med på alla besök tar det tid. Vi pusslar så gott det går, men trycket är enormt, säger Annika Ågren.
De asylsökande kan söka hjälp på vanliga vårdcentraler, men enligt Annika Ågren är det ingen bra lösning eftersom köerna är minst lika långa där samtidigt som kunskapen om patientgruppen inte är lika stor.
- Det är en grupp med speciella behov och här har vi specialkompetens för att ta hand om dem. Jag tror att det är lättare för oss att prioritera eftersom vi känner till gruppen bättre.
Så jobbar vi med nyheter