Klockan slår tio och det är dags för förmiddagsrast för eleverna som läser Svenska för invandrare, SFI, i gamla Bolandskolan i Uppsala.
Vid ett stort bord sitter ett glatt och pratsamt gäng där ingen kommer från samma land. De är från Irak, Turkiet, Egypten, Polen, Bangladesh, Lettland, Iran och Spanien.
Vi pratar om hur de blir bemötta och om de stöter på fördomar om hur de som nysvenskar tänker och tycker. Ingen vittnar om några stora kulturkrockar.
– Jag har inte så mycket kontakt med svenskar, så jag märker inte av sådant, men när jag till exempel har varit på vårdcentralen har jag alltid blivit bra bemött, säger Joanna Cymerus.
Ny forskning som kartlagt nyanländas sociala värderingar pekar just på heterogeniteten i gruppen.
– Det pratas mycket om kulturkrockar och värderingsskillnader, till exempel inom vården. Det här är ett sätt att få basfakta om migranters värderingar och har aldrig gjorts förut, säger Birgitta Essén, professor i internationell kvinno- och mödravård och migration vid Uppsala universitet, en av forskarna bakom studien.
I studien har nyanlända från länder i hela världen som går just SFI, efter kort tid i Sverige fått svara på 35 frågor om sina sociala värderingar, om jämlikhet mellan könen, sex, barnuppfostran, tillgång till alkohol, synen på porr, med mera.
Resultatet? Att individuella faktorer, som utbildningsnivå och om man har flytt sitt hemland, är viktigare för att förklara någons värderingar än vilket land personen kommer ifrån. Forskarna ser också en generell tendens mot liberala värderingar bland de nyanlända. För att gradera värderingarna som liberala eller konservativa har forskarna använt den internationellt etablerade kulturkarta som nätverket World Values Survey tagit fram.
– Där ligger Norden och inte minst Sverige i ena hörnet. Vi sticker ut som liberala ska man veta, säger Birgitta Essén.
Studien visar också på ett samband mellan värderingar och religion: ju starkare religiösa band, desto mer konservativa värderingar.
– Framförallt visar resultaten på hur heterogen gruppen nyanlända är. Och det är ett viktigt fynd. Att kultur och värderingar är något dynamiskt och föränderligt är viktigt att veta, inte minst för oss i vården. Missförstånden kan bli många om läkaren bara bedömer någon utifrån den grupp patienten tillhör, säger Birgitta Essén.
I studien tecknar forskarna bilden av den kraftigt ökade migrationen till Europa som skapat en oro för hur samhällena som tar emot ska påverkas. Oron har plockats upp av invandringskritiska partier på högerkanten, som hävdar att det finns stora kulturella skillnader mellan grupper just när det gäller värderingar.
Men systematisk kunskap om hur det faktiskt ser ut har saknats och de studier som gjorts har bara tittat på ett fåtal frågor, påpekar forskarna. Och med ett för smalt perspektiv är det lätt att det går snett.
Om muslimer bara bedöms utifrån vissa av värderingsfrågorna, som inställningen till homosexualitet, framstår de som mer konservativa än de är som helhet. I andra frågor, som exempelvis om skilsmässor eller synen på våld, skiljer sig inte muslimer från andra migranter, skriver forskarna.
För gruppen som tar en kaffe mellan SFI-lektionerna verkar den största frågan i vardagen inte vara värderingsskillnader utan att över huvud taget få kontakt med svenskar. Men att se till att inte grupper i samhället lever isolerade är allas ansvar och det gäller att våga ta för sig lite som ny i ett land och att respektera seder och traditioner, påpekar Emir från Turkiet.
– Vi måste alla kämpa för att förstå varandra och komma mer tillsammans. Även om alla är olika måste alla respektera varandra, säger han.
– Nationalitet spelar ingen roll, vi är som alla andra människor, säger en kvinna.
I höst har Birgitta Essén för sitt arbete för en jämlik vård fått Uppsala universitets pris för insatser för mänskliga fri- och rättigheter. I samband med priset berättade hon i en intervju med Dagens Medicin om hur vården fortsätter att utgå från att somaliska kvinnor är omskurna, trots att många omvärderar sin inställning till omskärelse av flickor när de kommer till Sverige.
– Med den här studien ges stöd för att inte gissa personers värderingar utifrån ursprungslandet, utan istället fråga individuellt, säger hon.
Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Plos one.