Högt blodtryck är en folksjukdom, förknippad med höga risker. "Det är en lönnmördare, man har ju nästan inga symtom. Allmänheten måste bli mer intresserad av sitt blodtryck", säger professor Johan Sundström.
Ett högt blodtryck ökar risken för bland annat stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursjukdom, eller demens. Det är den enskilt högsta riskfaktorn för för tidig död.
– Högt blodtryck är verkligen en folksjukdom, den är väldigt, väldigt vanlig och väldigt, väldigt farlig. Och det är en lönnmördare, eftersom folk inte känner av sitt höga blodtryck. Det ger nästan inte några symtom, säger Johan Sundström, hjärtläkare vid Akademiska sjukhuset och professor i epidemiologi vid Uppsala universitet.
Glädjande nog visar det sig nu att det finns stora förbättringar att göra i behandlingen. Det är slutsatsen i en ny studie som Johan Sundström lett.
För de mediciner som redan finns kan nämligen hjälpa många fler – om rätt medicin ges till rätt patient. I dag rankas effekten som likvärdig mellan de fyra läkemedelsfamiljer som finns, byggt på studier med resultat på gruppnivå. Men för den enskilde individen gäller inte det, visar Uppsalastudien. Här spelar det stor roll för effekten vilken medicin patienten har fått.
– Vi visar alltså att det finns en potential att skräddarsy behandlingen. Att byta till rätt medicin visar sig ha dubbelt så stor effekt när det gäller sänkt blodtryck, som en dubblad dos av det läkemedel man redan tagit, säger Johan Sundström.
I dag är det ungefär en femtedel av alla blodtryckspatienter som har vad han kallar "ett välreglerat blodtryck", alltså att de med behandling av vården nått sitt målvärde med blodtrycket. Den gruppen berörs inte av studiens resultat.
– Men för de övriga fyra femtedelarna är det läge att gå till sin doktor och be att få prova en annan medicin, säger Johan Sundström.
Professor Johan Sundströms studie visar på möjlighet att kunna skräddarsy behandling mot högt blodtryck.
Studien ger inga svar på hur man ska veta vilken mediciner som passar vilken patient. Bara att potentialen för skräddarsydda behandlingar finns. Men forskning pågår, säger Johan Sundström:
– Vi vill undersöka om det finns gener som spelar roll, eller om ålder, kön, blodtryck, och så vidare kan ge ledtrådar till vilket läkemedel som har bäst effekt på vissa individer.
Datan i studien kommer från patienter vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, där 280 patienter av totalt 400 som anmälde sig, valdes ut för att under ett år genomgå sju stycken 24-timmarsmätningar av blodrycket. Genom lottning byttes innehållet i behandlingen varannan månad.
Informationen från patienterna kan användas till flera nya undersökningar.
– Vi ska titta på biverkningar nu. Forskningspersonerna har återkommande fått skatta sina biverkningar. Det har varit tjatigt för dem, men det är viktigt för att vi ska kunna se om det går att hitta rätt läkemedel på individnivå även ur ett biverkningsperspektiv, säger Johan Sundström.
Vi behöver skaffa oss bättre koll på vårt blodtryck, exempelvis genom mätningar hemma eller på ett apotek, uppmanar professor Johan Sundström.
Men för att ens komma i fråga för medicinering måste man bli varse sitt höjda blodtryck. Här behöver kunskapsnivån hos allmänheten öka. Johan Sundström uppmanar alla att utbilda sig och ha koll genom en hemblodtrycksmätare eller på ett apotek.
– Högt blodtryck är ändå den viktigaste riskfaktorn för för tidig död och för sådant som stroke som ger stor påverkan på livet efter. Vi borde vara lite räddare och mer intresserade, säger han.
Artikeln är publicerad i den ansedda vetenskapliga tidskriften Jama, Journal of the American Medical Association.