Den senaste tidens farstuinbrott i Uppsala har knappast bidragit med tryggare stämning. Men faktum är att Uppsalaborna generellt sett är både mindre oroliga och mindre utsatta för brott än tidigare.
– Det är ju en klassiker det här med att folk tror att brottsligheten är värre än vad den är. Så har det varit sedan de började med trygghetsundersökningen, säger Anders Östlund, kriminolog på polisregion Mitt.
Varje år presenterar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) sin Nationella trygghetsundersökning (NTU). Årets siffror visar att Uppsalaborna blir mindre oroliga för att utsättas för brott. 41 procent upplever att de känner oro i stor utsträckning. De senaste två åren har den siffran legat på 45 procent.
År 2020 tycks vara året då otryggheten var som störst. Anders Östlund har en teori om varför.
– Det är svårt att isolera trygghetskänslor från varandra. Det var en sådan allmän otrygghet då corona slog till. Om kriget i Ukraina skulle få ett slut nu så kan jag tänka mig att nästa års trygghetsundersökning kommer att visa ganska höga trygghetssiffror, säger Anders Östund och fortsätter:
– När världsläget är illa så brukar det även påverka känslan för otrygghet när det gäller brottslighet.
Det är inte bara den upplevda otryggheten som sjunker. Verkligheten ger också bilden av att vi fått ett tryggare samhälle, i motsats till vad säkert många tror.
Årets siffror pekar på att det blir tryggare, både nationellt och lokalt. I polisområde Uppsala uppger 16,9 procent av respondenterna i åldrarna 16 till 84 år att de utsatts för brott mot enskild person. Detta är en minskning sedan förra året då siffran var 18 procent. Det är även den lägsta siffran under de fem år som statistiken går tillbaka till.
– Våldsbrottsligheten sjunker rent generellt i hela landet. Och det avviker inte i Uppsala. Det begås färre våldsbrott, det visar både anmälda brott och trygghetsundersökningen men även skolundersökningen. Det är det som man får använda som bevis. Men – det skjuts mer.
En anledning till att våldsbrotten sjunkit under lång tid är att vi som befolkning fått en annorlunda dryckeskultur. Helgsupandet är inte längre lika utbrett som det tidigare varit.
Anders Östlund hänvisar till begreppet "färre men värre". Med det menar han att det begås färre våldsbrott, men att de som begås är av värre karaktär, inte minst med tanke på skjutningarna som ökat de senaste åren.
– Trygghetskänslan bygger på vad du hör, ser och läser. Av hela befolkningen så är det väldigt få som drabbas, åtminstone utanför hemmet och av en obekant.
Trygghetsundersökningen visar också att utsattheten för brott minskat i de allra flesta kategorier. Bostadsinbrotten sjönk exempelvis mycket under pandemin. 0,5 procent av de tillfrågade i Uppsala svarar i år att de blivit utsatta för inbrott. 2017 angav 1,5 procent att de blivit utsatta.
– Under corona så kom inte så många turistande gärningsmän in i landet och gjorde räder. Och det där har inte kommit igång efter pandemin riktigt, varför har jag ingen aning om.
Något som sticker ut i statistiken är kvinnors självrapporterade utsatthet för sexualbrott. 6,6 procent av de tillfrågade kvinnorna i Uppsala uppger att de utsatts för sexualbrott i årets undersökning. Det är en tydligt nedåtgående trend sedan 2018, då siffran var 14,2 procent. Anders Östlund tror att pandemin påverkat även där, då många festivaler och dylikt uteblivit.
Generellt känner kvinnor sig mindre otrygga än män. Kvinnors rädsla för att utsättas för misshandel har sjunkit från 12 procent i antal förra året till 6 procent i år. Den andel som angett att de har utsatts för misshandel har även den halverats sedan förra årets mätning. Det kan tyckas förvånande med tanke på att debatten kring våld i nära relation varit högaktuell senaste tiden. Anders Östlund menar att mätningen har sina brister.
– NTU:n frågar inte om misshandel i nära relation, utan bara om misshandel i utomhusmiljön. Det skulle jag säga är rent hål i huvudet att man inte frågar efter det. Men jag tror att man är på gång att lägga till det.
Anders Östlund anser att man ofta drar för stora växlar på alla trygghetsundersökningar, men att det samtidigt är den typ av mätningar som man har att gå efter.
– De har en för svag svarsfrekvens. Och vad är det för samhällsgrupper och ålderskategorier som svarar? De som är mest utsatta är kanske inte de som är mest benägna att svara.