För den som ringer ett 112-samtal kan en snabb och korrekt positionering utgöra skillnaden mellan liv och död. Om den hjälpsökande inte själv kan ange var denne befinner sig kan larmoperatören spåra personens mobiltelefon för att skicka ut en hjälpinsats.
– Vi har länge önskat en bättre träffsäkerhet för positionering. Om en nödställd exempelvis skulle svimma av i ett 112-samtal behöver vi kunna lokalisera personen för att skicka nödvändiga resurser, säger Björn Skoglund, som är tjänsteutvecklare på SOS Alarm.
Genom att använda sig av GPS-data från inringares mobiltelefoner kan SOS Alarm spåra positionen med en precision på 5-15 meter. Tekniken kallas Advanced Mobile Location (AML) och består av en programvara i mobilen som känner av när hjälpsökande ringer nödnumret 112. Data skickas då till larmoperatören med en exakt GPS-position från mobilens platstjänster och närliggande wifi-nät. Om funktionen platstjänster inte är påslagen i mobilen slås den på automatiskt.
SOS Alarm har under en längre tid arbetat för att få använda sig av tekniken, som sedan länge är praktiskt genomförbar och redan tillämpas i flera andra EU-länder. Svensk lagstiftning har dock inte tillåtit en implementering av AML. Post- och telestyrelsen anser att användningen inte är förenlig med lagen om elektronisk kommunikation (LEK), och menar att det behövs ett personligt godkännande för att få genomföra en positionering.
2017 infördes således en sms-lösning där larmoperatören kan skicka ut en webblänk till uppringaren genom vilken denne kan godkänna att positionsdata skickas till larmcentralen. Metoden kräver dock att personen har platstjänster påslagen på sin mobiltelefon.
– Det har fungerat i vissa lägen och är bättre än ingenting. Men att via telefon försöka instruera en nödställd och kanske panikslagen person hur man aktiverar platstjänster på telefonen, det går ju inte, säger Björn Skoglund. Han förklarar vidare att det under vissa omständigheter kan vara omöjligt för uppringaren att klicka på länken.
Idag får SOS Alarm en ungefärlig position via mobiloperatören när man ringer 112. Det handlar om en träffyta på i snitt tre kvadratkilometer. Ute på landsbygden kan avstånden dock bli betydligt större än så.
I oktober förra året tog SOS Alarms bolagsstyrelse beslut om att gå vidare med implementeringen av AML – trots det osäkra rättsläget. En tydligare lagstiftning i frågan är dock redan beslutad på EU-nivå, vilket innebär att Sverige ska förhålla sig till det nyligen klubbade direktivet senast år 2020.
Just nu för man en dialog med mobiloperatörerna i Sverige om tillägg i deras allmänna villkor och integritetspolicy för att kunna uppfylla Post- och telestyrelsens krav på personligt godkännande av positionering. Förhoppningen är att kunna börja använda tekniken redan till sommaren.
– Det vore oetiskt att vänta längre än nödvändigt med en funktion som vi vet leder till snabbare hjälp och i längden kan rädda liv, säger Björn Skoglund.
Till skillnad från nuvarande positioneringsverktyg fungerar AML särskilt bra i glesbygd, där en exakt adress kan vara svår att uppge.
– Det fina med den här tekniken är att den fungerar som allra bäst på platser där vi kan ha svårt att hitta, som ute i skogen, på fjället eller på sjön. Där det är fri sikt mot allt vad satelliter heter, säger Björn Skoglund.
Han understryker att systemet inte innebär att SOS Alarm kan söka upp mobiltelefoner utan vidare.
– Det är viktigt att påpeka att det här är en funktion som används när man ringer 112.