Ny studie undersöker andningsstopp under drömsömn

Att sluta andas under drömsömnen kan vara extra farligt. Det tror forskarna vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet.

STOCKHOLM 20090916
En kvinna ligger och sover i sin säng med en väckarklocka i förgrunden
Foto: Mikael Andersson / SCANPIX / Kod 10710

STOCKHOLM 20090916 En kvinna ligger och sover i sin säng med en väckarklocka i förgrunden Foto: Mikael Andersson / SCANPIX / Kod 10710

Foto: MIKAEL ANDERSSON / TT

Uppsala2017-12-10 20:30

I en ny studie, som kallas Mustachstudien, ska forskarna undersöka om sömnapné är farligare under vissa sömnfaser, då specifikt REM-sömnen. Det är den fas då vi drömmer och som står för ungefär en fjärdedel av den totala sömnen. I den kan svaret finnas på sambandet mellan sömnapné hos män och förhöjd risk för hjärtkärlsjukdom.

– Under denna sömnfas slappnar musklerna av så att andningsuppehållen är längre än under andra sömnfaser samtidigt som syrekoncentrationen i blodet är signifikant lägre och blodtrycket högre. Detta sammantaget tror vi bidrar till en ökad risk för hjärtkärlsjukdom och förtida död, säger professor Eva Lindberg, överläkare vid sömn- och andningscentrum, Akademiska sjukhuset.

Idag behandlas patienter för sömnapné baserat på mätningar av antalet andningsuppehåll under natten. Risken är då både att patienter överbehandlas och underbehandlas. Om studien visar att sömnapné kan vara olika farligt för olika sorters patienter kan ett bättre beslutsunderlag för behandling tas fram.

– Syftet med studien är att öka kunskapen om sambandet mellan sömnapné under REM-sömnen och tidiga tecken på åderförkalkning i halskärlen. Vissa data tyder på att sömnapné under vissa specifika sömnstadier är farligare för kroppen än andra, säger Eva Lindberg.

Studien startar vid årsskiftet och pågår fram till 2019. Den omfattar 400 män bosatta i Uppsala, och vilka tidigare deltagit i en populationsbaserad studie. Dessa kommer nu att genomgå sömnanalyser och ultraljudsundersökning av halsen.

Män diagnostiseras i större utsträckning med sömnapné än kvinnor, vilket kan ha flera förklaringar. Dels drabbas män i högre grad av central fetma, då fettet lägger sig på magen och halsen och kan täppa till luftvägarna. En annan förklaring kan vara att kvinnor faktiskt underdiagnostiseras för sömnapné.

Forskarna vill därför jämföra män och kvinnors data för att se om sömnapné verkligen är vanligare hos män. Männen som undersöks har därför handplockats utifrån vissa kriterier baserat på deras resultat i den populationsbaserade studien.

– Vi var måna om att använda män med samma grad av övervikt och ålder som de kvinnor som var med i en tidigare studie om sömnapné, för att se om det skiljer sig i förekomst, säger Eva Lindberg.

Forskarna ska även studera andra hälsoeffekter av sömnapné, som blodtryck, kronisk inflammation, ämnesomsättning och lungfunktion.

– Sömnapné påverkar stressystemet och kan även påverka kroppens insulinkänslighet negativt, vilket kan vara ett förstadium till diabetes, säger Eva Lindberg.

Studien finansieras av Hjärt-Lungfonden, försäkringsbolaget AFA samt statliga medel.

018-478 00 00

Sömnapné

De flesta av oss slutar att andas några gånger när vi sover och besväras inte alls av det. Men om fler än fem andningsstopp inträffar per timme och de varar i mer än tio sekunder talar man om sömnapnésyndrom. Vid andningsstoppet sjunker syrehalten i blodet och sömnkvaliteten försämras, vilket kan leda till dagtrötthet. Sömnapnéer orsakar ofta snarkningar.

Fler människor än man tidigare trott lider av sömnapné. Forskningsstudier i Uppsala har visat att sex procent av alla kvinnor har allvarlig sömnapné som inte diagnostiserats. Forskarnas hypotes är att förekomsten är ännu högre hos män.

Sömnapné behandlas oftast med en sömntandställning eller en CPAP-apparat som hjälper till att hålla luftvägarna öppna under natten.

Källa: Nationalencyklopedin och Akademiska sjukhuset

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om