Johan Lugnegård, chefsläkare vid Akademiska sjukhuset, säger att det är svårt för sjukhuset att prioritera om resurser för att öppna vårdplatser.
Vilka effekter tillgången på vårdplatser har ville Jonathan Siverskog, som nu forskar vid Uppsala universitet, ta reda på. Resultatet visar stora effekter på dödligheten, när man över tid jämför effekterna av antalet vårdplatser.
– I korthet såg vi att tre färre vårdplatser ledde till ett ytterligare dödsfall per år. Vi kan se att de regioner som gjort stora neddragningar av vårdplatser haft en sämre utveckling, säger Jonathan Siverskog.
De har jämfört resultaten med förändringar i bland annat socioekonomi samt hur mycket primärvård, öppenvård och dagkirurgi som erbjuds i olika regioner.
– Inget annat än tillgången på vårdplatser har kunnat förklara skillnaderna, säger Jonathan Siverskog.
En möjlig orsak till sambandet, säger han, är att det också finns en koppling mellan färre vårdplatser och högre beläggningsgrad på sjukhusen.
– Med färre vårdplatser är det färre patienter som skrivs in på sjukhusen, men även större trängsel för dem som får vård. Det skulle kunna förklara de bakomliggande orsakerna.
Detta ställer även frågor om hur resurserna i vården prioriteras. I studien har han även mätt hur resurserna påverkar utfallet i förbättrad hälsa, så kallade hälsoekonomiska effekter, och konstaterar att om man satsar 400 000 kronor på att öka antalet vårdplatser vinner man ett år i full hälsa för en patient, ett så kallat QALY. När nya medicinska behandlingar introduceras finns en övre gräns på 2 miljoner kronor per QALY.
– Vi kan konstatera att vårdplatser är relativt kostnadseffektiva. Lägger man 2 miljoner kronor på en ny cancerbehandling går man miste om fem år i full hälsa som man fått om man i stället använt de pengarna till att öka antalet vårdplatser, säger Jonathan Siverskog.
Resultatet av studien finns publicerat i tidskriften Social Science & Medicine.
På Akademiska sjukhuset, där vårdplatsbristen varit ett bekymmer i flera år, är frågan i högsta grad relevant.
Johan Lugnegård, chefsläkare på Akademiska sjukhuset, säger att flera studier har visat att en överbelastad akutmottagning innebär en patientsäkerhetsrisk.
– Även om det inte går att säga att det finns en säker nivå på antalet vårdplatser så blir det riskfyllt när man har alldeles för få vårdplatser, säger han.
Samtidigt säger han att även om prioriteringarna i vården är en intressant fråga så kan sjukhuset inte styra detta på egen hand genom att avstå dyra behandlingar och i stället lägga pengarna på att locka sjuksköterskor för att kunna öppna fler vårdplatser.
– Vi kan inte bestämma att vi ska höja lönerna för att attrahera sjuksköterskor. Det måste göras i samråd med politiken. Vi får ett löneutrymme att förhålla oss till. När det gäller introduktion av dyra behandlingar finns ett nationellt regelverk. Om patienterna inte får behandlingen här kan de vända sig till andra regioner, säger han.
Över tid har vården utvecklats där fler behandlingar ges som öppenvård, vilket både minskar behovet av vårdplatser och är bra för patienterna. Samtidigt finns det i Sverige fler sjuksköterskor i dag i förhållande till befolkningen, men de jobbar på andra ställen än i vården. Detta gör att man på sjukhusen inte klarar att ens hålla det minskande antalet vårdplatser öppna.
– Jag är också förundrad över att vi inte har sjuksköterskorna mer nära vården. Men det är ett faktum att det är svårt att rekrytera, säger Johan Lugnegård.