Ny studie av extremt tidigt födda: stora sjukhus bäst
Extremt för tidigt födda barn har betydligt högre chans att överleva om de föds på ett universitetssjukhus än om de föds på ett länssjukhus. För övriga mycket för tidigt födda barn är däremot överlevnaden lika god vid båda sortens sjukhus.
— Våra resultat ger stöd för att det är riktigt att försöka centralisera vården av de allra tidigast födda barnen till några få högt specialiserade centra, säger Stefan Johansson, läkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och doktorand vid Institutionen för medicinsk epidemiologin och biostatistik vid Karolinska Institutet i Stockholm.
Han är huvudansvarig för studien, som bygger på uppgifter ur det medicinska födelseregistret och dödsorsaksregistret om nära 2 300 mycket för tidigt födda barn i Sverige.
Ju tidigare ju svårare
Alla hade fötts efter en graviditet som varat kortare tid än 31 hela veckor.
Ju mer omoget ett barn är när det föds, desto skörare är det och desto större är risken för att det inte ens med hjälp av avancerad intensivvård ska klara omställningen till livet utanför livmodern.
Av barnen som föddes redan i den 24:e graviditetsveckan dog drygt hälften. Därefter förbättrades dock överlevnaden fortlöpande och kraftigt. Av barnen som föddes i den 31:a graviditetsveckan överlevde 19 av 20.
— Glädjande nog var överlevnaden i stort sett lika god om barnen fötts på ett länssjukhus som på ett universitetssjukhus. De var bara för de allra mest omogna barnen, de som föddes i den 27:e graviditetsveckan eller ännu tidigare, som vi såg ett samband mellan vårdnivån och chansen att överleva, säger Stefan Johansson.
Inga säkra svar
Drygt 600 av barnen i studien föddes så extremt för tidigt. I den gruppen var dödligheten drygt 32 procent för dem som föddes vid något länssjukhus och nära 23 procent för dem som föddes vid något universitetssjukhus.
Den nya studien kan inte ge några säkra svar på orsakerna till denna skillnad.
— Men klart är att dessa mycket små barn behöver en högspecialiserad och personalintensiv vård, där många yrkeskategorier bidrar med olika kompetenser. Universitetsklinikernas större erfarenhet att vårda dessa barn slår förmodligen igenom i statistiken, säger Stefan Johansson.
Samtidigt som han förordar en centralisering av vården av de allra tidigast födda barnen till universitetssjukhusen påpekar han att det är viktigt att fortsätta att ha en hög kompetens inom nyföddhetsvården också vid länssjukhusen.
Tar värkar för magont
— Det behövs för att upprätthålla den goda vården av den majoritet av de mycket för tidigt födda som föds mellan vecka 28 och 31. Men det behövs också därför att en del barn kommer att fortsätta att förlösas extremt för tidigt även vid länssjukhusen, oavsett hur man försöker centralisera förlossningarna för dessa barn, säger Stefan Johansson.
Som exempel nämner han när moderkakan lossnat eller när mamman missuppfattat sina tidiga värkar som ont i magen och det inte finns tid för vidaretransport till ett högspecialiserat universitetssjukhus.
— Ett närmare samarbete mellan sjukhusen kan vara ett sätt att öka överlevnadschanserna i dessa fall. Ofta finns en möjlighet att tidigt efter förlossningen flytta även mycket små barn till ett universitetssjukhus, säger Stefan Johansson.
Så jobbar vi med nyheter